Mindre fluff i vårdcentralernas presentationer

För de patienter som är hänvisade till primärvården är det väldigt viktigt att kunna göra informerade val. Det går ju bara att byta vårdcentral två gånger per år och har man det som kallas ett pågående ärende går det inte att byta alls, hur dåligt det än fungerar.

När jag för ett par år sedan undersökte vilken kompetens det fanns på vårdcentralerna i Region Stockholm så var det mycket fluff som gick ut på att man var snälla och trevliga. Nyttiga fakta som vilken kompetens man hade och vilken vård man faktiskt kunde erbjuda saknades ofta.

När jag nu gör lite stickprov på 1177 ser jag att det blivit bättre. De säljiga, till intet förpliktigande  formuleringarna har tonats ned och det framgår bättre vad patienten kan förvänta sig. Gärdets vårdcentral har en av de mer utförliga beskrivningarna.

Dock saknas hos de vårdcentraler jag har tittat på fortfarande en hel del värdefull information. Inte minst vilken kompetens som finns hos personalen. Finns det dubbelspecialister? Finns det andra specialister än allmänläkare, t.ex. geriatriker eller gynekologer?  Vilka specialiteter allmänläkarna randat inom ( alltså att de i alla fall tillbringat lite tid på ett särskilt område)? För t.ex. en astmatiker är det förstås en fördel att lista sig hos en läkare som varit på en lungmedicinsk avdelning, än hos en som inte har det.

När det gäller de särskilda mottagningarna så måste det framgå om det det finns en specialistsjuksköterska. Det slarvas med det. En sköterska som uppges vara erfaren kan betyda lite vad som helst.

Akutvård på egen hand med 112

Ungdomar är en grupp som kan ha svårt att bli tagna på allvar av sjukvården. Det blev jag nyligen varse. Jag gick förbi en tonåring som satt ner och uppenbarligen hade gjort sig illa i foten. Det visade sig att det var en rätt ovanlig olycka och i mina ögon ett klart fall för akuten. Inom parentes sagt var det tur att jag inte är så kräsmagad. Även 1177 som den skadade redan hunnit chatta med insåg allvaret. Ring 112 var uppmaningen.

Sköterskan på 112 däremot tyckte att patienten sas skulle börja vården själv och när det värsta var gjort ta sig till vårdcentralen… Ambulans var inte att tänka på.

Ytterligare en person hade nu anslutit och hen sade att på den närmaste vårdcentralen klarade de inte ens att knyta en mitella. Alltså dåligt även med primärvårdsmått mätt.

Vi var överens om att akuten var det rätta alternativet och ringde efter taxi. Ett mindre bra lösning för patienten som hade behövt ligga ner. Tonåringen/patienten hade nu fått kontakt med en anhörig som skulle möta upp vid akuten. Jag hoppas att allt gick bra och att inga senor skadats, eller att det blir en infektion.

Vad hade jag själv kunnat göra bättre? Bil har jag inte, så att köra in patienten till akuten var inget alternativ. Kanske skulle jag ha bett att få tala (förstånd) med sköterskan på 112? Det behövdes förstås ingen ambulans med blåljus utan det viktiga var en bår så att patienten kunde sträcka ut benet. Och en sköterska som kunde lugna, ge smärtlindring och förvarna akuten.

Hamnar jag i en liknande situation igen, vilket jag hoppas inte händer, tror jag att det bästa är att själv försöka bedöma vart den/skadade sjuka ska och ringa efter en taxi. 1177 och 112 är inte till mycket hjälp.

Så många bra alternativ till akuten finns dock inte. För lättare ortopediska skador kan närakuterna vara ett alternativ eftersom de har ortopeder. Men det man inte vill riskera är att en skadad eller sjuk person i värsta fall ska behöva ta sig från till vårdcentral till närakut och slutligen akut. Förutom lidandet riskerar hen dessutom att fastna, eller bli felbedömd på vägen.

Det skadar inte att byta läkare då och då

Jag har verkligen gillat de specialistläkare jag gått hos i flera år och de har gjort att jag kan leva ett rätt normalt liv.

Så nu när de en efter en gått i pension har jag oroat mig lite för hur det ska gå. Jag saknar fortfarande en öron-näs halsläkare, men de två andra har ersatts och det är faktiskt inte så dumt. Känner man varandra väl så kör man på med det som ändå fungerar, men en ny läkare ser på ens sjukdomar med nya ögon.

-Den här undersökningen har du inte gjort på länge och minsann visade den inte något som behöver bevakas, om än inte behandlas, ännu.

Det här tänker jag på när jag letar efter en debattartikel som jag dumt nog inte sparade och som är omöjlig att hitta nu. Sökmotorerna blir verkligen sämre och sämre. Där föreslås att vårdcentraler ska ha jouröppet och att 1177 ska hänvisa patienter till ”sin” vårdcentral om de ringer kväll eller helg. Som exempel tar de en äldre man som fått andnöd. Personalen på vårdcentralen som ”känner” patienten kan då svara att men du får ju ofta andnöd när barnen åker hem. Är det inte så den här gången? Som så ofta tänker läkare i primärvården i banorna psykosomatiska besvär. Skulle det här förslaget bli verklighet berövar man patienten i exemplet möjligheten att träffa en läkare som lyssnar och t.ex. frågar om någon av familjerna har pälsdjur hemma? Och om det visar sig vara rätt gör en allergiutredning. Ett rätt skrämmande scenario.

En fast läkare är jättebra om läkaren i fråga är kompetent och ödmjuk (det brukar hänga ihop). Det är så skönt att t.ex. slippa förklara hur ens hosta brukar bete sig och vilka hostmediciner som fungerar och inte.

Men är det en läkare med bristande kunskaper och förutfattade meningar då är man fast hos läkaren och inget annat.

Vem kan man lita på?

Maciej Zaremba får slutrepliken i den senaste debatten om Kry som hållits i DN. Efter att ha läst den undrar jag liksom Hoola Bandola gjorde en gång i tiden över vem man kan lita på?

Maciej Zaremba skriver att det är gratis att förnya recept via 1177. Så de vårdgivare som är anslutna till 1177 gör arbetet utan ersättning? Skulle inte tro det. Däremot har jag inte hittat uppgifter på vad den ersättningen ligger på. Vårdcentralerna får ju för övrigt också ersättning för att kunna betala ”sina patienters” digitala vård.

Maciej Zaremba skriver också om en patient som följt med när hans vårdcentral köptes av Kry. Tvångsansluten skriver Zaremba, tja skulle Kry ha slängt ut befintliga patienter menar han? Eller skulle alla ha fått anmäla intresse att följa med till Kry? Då är det nog ändå smidigare att de som vill byter till en annan vårdcentral.

Patienten ifråga påstår sig också bli bombarderad med frågor om sin hälsa. Jag är också listad hos Kry, efter ett aktivt byte, och känner inte alls igen beskrivningen. I kväll gick jag för en gångs skull in på appen för att kolla om det fanns någon information om vaccination mot covid. Då såg jag efter lite letande faktiskt att sådant som pollenallergi och magont togs som exempel på symtom man kunde få kontakt med en sköterska eller läkare om. Det kan inte kallas att överösas med förslag.

Både min erfarenhet och den Zaremba tar upp hör till det som, ofta föraktfullt, brukar kallas anekdotiska. Frågan är vem som är mest representativ?

Hur ofta görs den billigaste, inte bästa undersökningen?

Både för patienten och för samhällsekonomin är det ju viktigt att de undersökningar som görs är de som har störst chans att visa vilken sjukdom/skada man drabbats av. Men jag undrar hur ofta man i stället för det bästa alternativet, väljer det billigaste?

Jag tänker t.ex. på leder. Görs en undersökning med magnetkamera så ser man enligt beskrivningen på 1177 så väl ben som mjukdelar. Men ofta börjar läkaren likafullt med en slätröntgen som är billig, men bara visar skador på ben. I bästa fall får patienten göra två undersökningar, varav en röntgen, i stället för en. I värsta fall säger doktorn på vårdcentralen att ” nu har vi röntgat och det visar inget så du får träna och/eller äta smärtstillande tabletter”. Vet då inte patienten vad man ser och inte ser på en slätröntgen, väntar en tillvaro med smärtor och begränsad rörlighet.

Magnetkameraundersökningar är dyra och det är den förklaring jag brukar få av vårdpersonal, i privata sammanhang, till motviljan att skriva remiss till sådana. På 1177 skriver man i stället att den inte kan utföras överallt som förklaring till att en remiss till magnetkameraundersökning kan ändras till något annat alternativ.

En undersökning som många skickas på är gastroskopi, som de flesta upplever som mer eller mindre obehaglig. Någon jag talat med har fått börja med att göra en ultraljudsundersökning av den del av magen som gör ont. Även här skulle man kunna ha en magnetkameraundersökning som ett skonsamt andra steg och dessutom kunna se hela buken. Men det är dyrare så därför blir det en billigare, obehaglig gastroskopi med begränsad räckvidd.

Den remitterande läkarens skicklighet i att räkna ut var symtomen kommer ifrån spelar förstås stor roll för hur många undersökningar som behöver göras, oavsett vad det gäller. Så det är ytterligare ett skäl till att satsa på läkare med hög kompetens tidigt i vårdkedjan.

Kry köper in sig i 1177, tja varför inte?

Egentligen genomsyras debattinlägget i Dagens Medicin av dåligt självförtroende. Allmänläkaren Magnus Isacsson och kardiologen Akil Awad tror uppenbarligen, även om de inte skriver det rakt ut, att när nätläkarbolaget Kry köper 1177 vårdguiden så kommer de att hänvisa patienter till sina vårdcentraler. Och patienterna kommer utan vidare att överge ”sin” vårdcentral.

Den största invändningen mot det resonemanget är, att om man som patient har en skicklig doktor håller man fast vid den. Men Isacsson och Awad förutsätter uppenbarligen att det inte är så och att många patienter byter läkare bara de får en chans. En chans de två skribenterna till varje pris vill ta bort.

Visst kan det vara så, jag har mött ett antal personer som bytt vårdcentral flera gånger. Ofta utan att bli särskilt nöjdare. Finns det några undersökningar som visar hur många patienter som funderar på att byta VC ? Jag vet inte, men gissningsvis gjorde Kry marknadsundersökningar innan de startade fysiska vårdcentraler.

I stället för att säga ok, många vårdcentraler har en utmaning i att öka den medicinska kvaliteten, talar man om jäv. Alltså att Kry skulle gynna sina egna vårdcentraler. Men invänder någon, nätläkarna tar pengar från vårdcentralerna och gör dem sämre. Man kan vända på det och säga att den dåliga standarden i primärvården skapade marknaden för nätläkarna.

Hur som helst, en konkret och enkel början till förbättring som kan genomföras utan mer pengar är att ge de patienter man faktiskt möter riktigt kompetent vård. Det är vad specialister, som Akil Awad, gör. De har också bristande resurser, långa väntetider och de kan säkert inte alltid ge så bra vård som de vill. Men de har något som allmänläkaren på vårdcentralen inte har, gedigen kunskap. I normalfallet leder det till att de patienter de behandlar får god vård som gör dem friska eller bättre. På få besök, nog så viktigt i coronatider.

Vad kan man då säga om Kry som ägare till 1177? Tja, Kry har snits på att ge vård via nätet och 1177 har s.a.s. förbättringspotential. Mycket handlar om hur bra kravspecifikation regionens upphandlare har gjort. Sedan kan man ju tycka att sjukvårdsrådgivning borde ingå i regionens uppdrag. En risk finns att den styrande politiska majoriteten har sig tänkt spara pengar och låta eventuella klagomål på kvaliteten drabba Kry i stället.