Etikettarkiv: världsreligioner

Du ska inte vittna falskt mot din nästa

Lögner och ryktesspridning verkar ha varit ett problem genom hela människosläktets historia, hur ska man annars förklara att de stora världsreligionerna har regler mot just detta. I 5 Mosebok  lyder det 8 budet av 10 ” Du ska inte vittna falskt mot din nästa”. I Luthers Lilla katekes förklaras, enligt Wiki, innebörden som följer: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.”

I tider av fake news och trollfabriker är de här etiska reglerna kring lögner och ryktesspridning kanske mer aktuella än någonsin. Extra otrevligt blir det när de som vittnar falskt är just kristna och följdaktligen borde veta bättre än att göra det.

Ett exempel på spridandet av falska uppgifter ges i tidningen Världen idag och ledaren Det är dags att granska RFSU och RFSL .Skribenten Ruth Nordström kommer där med påståenden om RFSU som är felaktiga, ett exempel är en blandning av egna påhitt och citat ur RFSU:s material om barns utveckling när det gäller kropp och sexualitet:

”Barns sexualitet” skall sex-nioåringar få leka lekar för att ”se och röra andra barns könsorgan” och ”jämföra sina könsorgan med jämnåriga kompisars”. En kontroll RFSU:s text visar att meningen är missvisande, det här med att leka lekar måste Ruth Nordström ha hittat på och satt ihop med beskrivningen av vad som är ett normalt beteende för barn mellan 6-9 år. Alltså inget som ska introduceras av vuxna, som man kan få intryck av i Nordströms formulering.

Ruth Nordström måste ha läst materialet och bestämt sig för att sprida en falsk bild av budskapet. På Världen idags facebooksida är det sedan ett antal personer som okritiskt förfasar sig och delar vidare ledaren, utan närmare kontroll av sanningshalten.

Det är ju inte första gången jag stöter på fromma kristna som helt enkelt far med osanning och sprider falska uppgifter. Det får mig alltid att fundera på om det finns något mer jag kan göra än att visa fram lögnen? Finns det något sätt att nå fram till de här människorna, att förstå vad som driver dem? För att nu tillämpa Luthers uppmaning på de här exemplen. För längre än till att förstå drivkrafterna tror jag inte att det är lämpligt att utsträcka sina försök att tolka allt till det bästa.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Du ska inte vittna falskt mot din nästa

Under Religion-allmänt, Samhälle

Protester mot förtryck en väg till förbättringar

De dyker upp lite här och var i mitt hem, spåren efter mitt år som katekumen i Svenska kyrkan. Senast var det ett bokmärke som talade om att vem jag än är, var jag än är, hur jag än har det, är jag sedd, känd och älskad. Just budskapet om Guds ständigt närvarande kärlek till människorna är väldigt centralt i förkunnelsen, den jag hört och läst i alla fall. Och denna ständigt upprepade försäkran gör något med den som lyssnar, man blir mindre upptagen med sina egna och andras tillkortakommanden och börjar i stället se sina medmänniskor och vad de behöver. Det känns för övrigt som om engagemanget för medmänniskan, trots SD:s framfart, också är väldigt typiskt svenskt. Frågan är om det är Svenska kyrkan som påverkat befolkningen i landet eller vise versa?

Jag tänker på det när jag läser Erik Helmersons ledare i DN där han med all rätt uppmanar till protester mot Egyptens förföljelser mot hbtq-personer. Polisen lägger fällor, som falska dejtingappar för homosexuella som sedan grips och förnedras. Homosexualitet betraktas som en sjukdom sedan i september osv. Det är verkligen viktigt att omvärlden stöttar Egyptens HBTQ-personer, som verkar ha få i landet som hjälper dem.

Men för att hålla hoppet uppe så kan situationen förändras till det bättre och det kan gå ganska fort. Många länder tillåter nu homosexuella att gifta sig, Tyskland hör till de senaste exemplen. Erik Helmerson är en svensk katolik och betonar följdaktligen homosexuellas rättigheter, men det finns många tyska katoliker som också gör det.  New Ways Ministry rapporterar om Biskop Felix Genn i Münster förbjöd prästen Fr. Stefan Sühling att välsigna ett homosexuellt par, vilket fick de drabbade att påpeka att djur kan få välsignelser av en katolsk präst men inte ett homosexuellt nygift par.

Det intressanta är att det finns katolska präster som vill behandla alla nygifta par jämlikt och andra biskopar också uttryckt sig positivt om samkönade par. Dessutom uttalar sig talesperson i biskop Genns stift försiktigt: Diocesan spokesperson Bishop Stephan Kronenburg told a German news outlet that the prohibition was “not about degrading a same-sex partnership,” but necessary to make clear that same-gender civil marriages are not equivalent to sacramental marriages. Man vill alltså inte nedvärdera ett samkönat förhållande, men inte ge det samma status som ett heterosexuellt. Om det sades av övertygelse eller för att det inte går att formulera sig på annats sätt ska jag låta vara osagt. Det spelar också mindre roll, proppen har lossnat och förändringen satts i gång.

 

Kommentarer inaktiverade för Protester mot förtryck en väg till förbättringar

Under Katolska kyrkan, Svenska kyrkan

Jakten på Gud – skapelseberättelser

I tisdags började serien Morgan Freeman: Jakten på Gud som trots en del snabba klipp och annat som stör lovar gott av det första avsnittet att döma. Det behandlar olika religioners skapelseberättelser och hur de förhåller sig till vetenskapen. Det är intressant att se att dessa har stora likheter, allt börjar med att världen skapas ur kaos, där det går att se likheter med big bang.

Vatten är viktigt i de flesta skapelseberättelser, i programmet beskrivs suggestivt hur den heliga floden Ganges skapas och strömmar från Vishnus tå ner mot jorden och hur guden Shiva hindrar henne från att dränka allt. Det är förstås det gudomliga ursprunget som gör floden helig.

Människans skapelse beskrivs också, i den judiskt-kristna traditionen finns två skapelseberättelser, i den första står bara att Gud skapade man och kvinna till sin avbild. I den andra beskrivs hur Gud skapas av jord och hur sedan kvinnan skapas av mannens revben. Man kan jämföra med t.ex. Mayaindianernas skapelseberättelse där de första människorna skapades av majs.

För att ta ett par exempel på vad som togs upp i programmet. Det som var nytt för mig var framför allt hur pass bra de här skapelseberättelserna faktiskt stämmer med vad vetenskapen kommit fram till när det gäller universums historia. Jag ser fram emot de kommande avsnitten, mycket för det breda perspektivet. Vad vi idag behöver är att bli medvetna om hur mycket vi människor har gemensamt även om vi kommer från olika kulturer och religioner.

Kommentarer inaktiverade för Jakten på Gud – skapelseberättelser

Under Religion-allmänt, Religionshistoria

Rädda den religiösa mosaiken i Mellanöstern

Under långa perioder har människor med olika religiös bakgrund levt fredligt tillsammans, ja egentligen var det med kristendomens och islams krav på att alla andra måste underordna sig deras tro, som våldet i religionens namn tog fart. Under lång tid fortsatte samexistensen både i Europa och Mellanöstern vilket jag skrivit om i flera tidigare bloggar bl.a. denna.

Nu blir Europa alltmer religiöst mångfacetterat, medan Mellanöstern utarmas i och med att den allt mer hotfyllda situation för minoritetsgrupperna. The Guardian rapporterar gripande om en av de mest utsatta, yazidierna. Det handlar om de kvinnor och flickor som rövats bort av IS, sålts som slavar och våldtagits. Nour som intervjuas i artikeln såldes sju gånger innan hon blev befriad av en yazidisk man som förklädd till IS-anhängare köpte kvinnor och barn på slavmarknaden för att befria dem.  Allt var givetvis inte över med det, kvinnorna måste accepteras av gruppen igen och få möjlighet att komma över de förskräckliga de varit med om. Men hur skulle det gå till?

Yazidiernas högste andlige ledare Khurto Hajji Ismail kom på att man kunde utveckla ritualerna vid den heliga källan i Lalesh i norra Irak till att inte bara gälla vid födelse, vigsel och död utan också som för helande och rening av dem som rövats bort av IS. Han har lyckats få de flesta yazidier att acceptera det, vilket är viktigt för att inte kvinnorna ska förskjutas och värsta fall mördas av de egna.

Även ärkebiskop Antje Jackelén talade under Almedalsveckan om vikten av att hjälpa de utsatta i Mellanöstern och behålla den religiösa mosaiken. Det behövs ett akut stöd, men också långsiktig hjälp med t.ex. utbildning. Ärkebiskopen säger i filmen också att de kristna ledarna hon mötte på sin resa i bl.a. Egypten betonar vikten av fredlig samexistens mellan olika grupper.

Och visst är det så, vi behöver respektera varandra och inte se andra religioners medlemmar i första hand som mål för vårt eget missionerande. Egentligen finns ju kunskaperna om hur man gör för att få det att fungera hos människorna som flytt, det gäller bara att komma ihåg hur man gjorde. Kanske kan en början vara att sitta ner och försöka minnas hur det var och sedan omvandla det till något som kan fungera nu?

Kommentarer inaktiverade för Rädda den religiösa mosaiken i Mellanöstern

Under Religion-allmänt, Religionshistoria

Jämställdhet bra för familjer

Egentligen är det väl något vi alla har förstått efter att ha sett utvecklingen i Sverige de senaste åren, jämställdhet är bra för familjer. Kvinnor väljer inte att föda 3-4 barn, vilket är vanligt nu, om inte samhället runt omkring upplevs som stöttande. Men nu finns även statistik som stödjer detta och den presenteras i en artikel i DN av Johan Schück. Han utgår från Gøsta Esping-Andersen, professor vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, bok  ”Families in the 21st century”. I boken framkommer att i takt med att jämställdheten ökat i Sverige har också födelsetalen ökat från 1,6 barn per kvinna i genomsnitt när födelsetalen var som lägst, till att numera vara 1,9 barn. Detta kan jämföras med födelsetalen i Italien, Tyskland och Spanien som fortfarande är låga. Även antalet skilsmässor har minskat i takt med att jämlikheten ökat.

Gøsta Esping-Andersen konstaterar att i de länder där kvinnor förvärvsarbetar ökar också födelsetalen över tid. Det beslutsfattare behöver vara uppmärksamma på är, enligt Esping-Andersen om klyftorna ökar i samhället, eftersom det verkar som om lågutbildade kvinnor föder färre barn än högutbildade och att lågutbildade par skiljer sig oftare.

I norden har vi det generellt sett väldigt bra, vilket är lätt att ta för givet. En jämförelse med kvinnor som är mindre lyckligt lottade kan därför vara lämpligt.  Astrid Lobo Gajiwala skriver på Catholic News Asia om framsteg som gjorts av Indiens kvinnor, där utgångsläget var ett annat.

Hon berättar att 100 muslimska kvinnor och aktivister som gått in i Haji Ali Dargah som inrymmer 1300-talshelgonet, Sayed Peer Haji Ali Shah Bukhari grav. Detta efter att Bombays högsta domstol ogiltigförklarat ett förbud för kvinnor att besöka helgedomen utfärdat av ledningen för fem år sedan.

Astrid Lobo Gajiwala skriver också om framgångar som hinduiska kvinnor i Indien haft:

”In March last year, they managed to overturn a 400-year-old tradition of discrimination against them through a petition in the Bombay High Court.

Women activists appealed to the court to remove a ban on the entry of women of menstrual age to Shani Shingnapur temple in Maharashtra state. They argued that the ban was arbitrary, illegal and in violation of the fundamental rights of citizens.

The Bombay High Court ruled that if men were granted entry to a place of worship, women should enjoy access too, and asked the Maharashtra government to ensure that women were not denied entry to any temple.”

Många av begränsningarna för hinduiska kvinnor har att göra med tabun om orenhet i samband med menstruation. Astrid Lobo Gajiwala, som är katolik, har fått frågan om det finns något liknande i Katolska kyrkan. Hon har svarat inte direkt, men konstaterar att ända fram på 1960-talet skulle kvinnor kyrktagas efter barnafödande, så även här har en idé om kvinnliga orenhet i samband med menstruation och barnafödande funnits. Om jag förstår texten rätt var det först 1983 som katolska kvinnor fick ta läsningar, dela ut kommunion och överhuvudtaget närma sig altaret.

Astrid Lobo Gajiwala avslutar med att fråga sig och läsaren om inte Indiens katolska kvinnor kan inspireras av sina muslimska och hinduiska systrar och kräva att även kvinnor får inflytande i kyrkans ledning?

Det är bara att stötta och be för alla modiga kvinnor som strävar efter att bli fullvärdiga medlemmar av sin religion! För visst är det värt besväret för att få tillbaka sitt människovärde.

 

Kommentarer inaktiverade för Jämställdhet bra för familjer

Under Religion-allmänt, Samhälle

I sprickorna kommer ljuset in

Själv har jag för tillfället inte tid att skriva något mer omfattande. Det är tur att det finns andra som lägger ut kloka texter jag kan dela. Simon Sorgenfrei skriver t.ex på Religionsvetenskapliga kommentarer om texter av Håkan Hellström och Leonard Cohen, ofta citerade nu när Donald Trump valts till USA:s president. I dessa går det att spåra inspirationen till den muslimske 1200-talspoeten Jalal al-Din Rumi. Rumi själv hade, enligt Simon Sorgenfrei, den enskildes personliga förändring i tankarna, medan de som inspireras av honom idag ofta vill ha en annorlunda politik. En rad som, i Coleman Barks tolkning, kan ha inspirerat bl.a. Hellström och Cohen är denna: ”The wound is the place where the light enters you.”

Simon Sorgenfrei ger också läsaren ett längre exempel med en översättning till svenska av ett poem:

Flugor samlas på varje sår,

och döljer dess fulhet.

Flugorna är dina tankar och begär,

såret ditt mörka andliga tillstånd.

Om själsläkaren förbinder ditt sår,

upphör din smärta och klagan.

Du tror att du har läkt,

när ljusets balsam lyst på såret.

Ta inte blicken från detta balsam,

boten kommer från ljuset, inte från dig själv.

(Masnavi I: 3223-3227)

Kommentarer inaktiverade för I sprickorna kommer ljuset in

Under Religionshistoria, Samhälle

Mitt kors, nej Mitt kors- vem äger en symbol?

Det är sällan jag tycker att ignorera någon/några är ett lämpligt bemötande. När det gäller fb-gruppen #Mitt kors startat av de svenskkyrkliga prästerna Johanna Andersson, Annika Borg och Helena Edlund tycker jag dock att det hade varit det bästa. Att bara säga ok, Sverige är ett fritt land, den som vill markera ett stöd för just kristna offer för terrorn är fria att göra det. För min/vår del gör jag/vi inte skillnad på offer, utan stödjer de som mest behöver det.

Komplikationen här är att de tre prästerna och deras sympatisörer hela tiden söker skäl att gnälla på och faktiskt trakassera Svenska kyrkans ledning och den här gruppen har uppenbarligen använts till det. Ledningen och i synnerhet ärkebiskop Antje Jackelén anklagas för att inte stötta kristna, inte vilja att kristna bära kors osv. Ärkebiskopens twittrande återges i en artikel i Dagen. Så här ser det bl.a. ut:

För den som kanske fåtts att tvivla på det självklara: 1) Ja, Svenska kyrkan är kristen och korset är vår främsta symbol för frälsning, försoning och fred, 2) Ja, Svenska kyrkan ber inte bara för förföljda kristna, vi hjälper också konkret sedan länge och 3) Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna, skrev hon inledningsvis.

När en person frågar ärkebiskopen varför hon inte står upp för korset, den främsta symbolen för kristendomen:

– Vem kan ha inbillat dig detta? Varför skulle jag annars bära ärkebiskopskorset så väl synligt, svarar Antje Jackelén.

Jag tycker att ärkebiskopen svarar klokt och går i Jesu fotspår när det gäller att bemöta kritiker (för att benämna dem diplomatiskt). I berättelsen om Äktenskapsbryterskan vill de skriftlärda och fariseerna hitta något att anklaga Jesus  för. Men han vänder situationen och med svaret att den som är utan synd ska kasta den första stenen, blir de tvungna att rannsaka sig själva och kan, just den gången, inte göra mer skada. Förhoppningsvis var det början på en förändring hos dem. Antje Jackelén lugna svar är uppenbart inspirerade av Evangelierna och hon är verkligen en värdig ledare för sitt samfund.

När nu debatten satts i rullning är det lika bra att verkligen gå till botten med #Mitt kors. Själva namnet är typiskt för den individualistiska tid vi lever i. Men korset kan inte ägas av enskilda kristna, symbolen är större än så (och finns dessutom på fler håll än i kristendomen, men det lämnar jag den här gången). Ett kors som objekt kan naturligtvis ägas och det är också bilder på sådana som läggs upp på Facebook. Men vad betyder det?

Gruppen har kommit till för att stödja utsatta kristna enligt grundarna, men konfronterade med frågan om hur de ser på alla andra behövande, så går det bra att engagera sig för dem med. Varför då inte inkludera alla offer för terrorn från början?

Har för övrigt Andersson, Borg och Edlund m.fl. reflekterat över hur den här kampanjen upplevs av den stora grupp icke-kristna flyktingar som finns i Sverige? Hur stor är risken att de känner sig hotade? Innan du viftar bort min invändning tänk dig att du själv var flykting i ett land där låt oss säga asatron är dominerande. De flesta flyktingar är liksom du kristna, men några invånare i landet startar gruppen #Min torshammare för att visa solidaritet med minoriteten utsatta asatroende flyktingar. Hur skulle det kännas?

Man skulle ju också kunna tro att de kristna som vill stödja kristna får vara med i gruppen, men nej det är bara utvalda kristna. Däremot går det bra med den uttalade ateisten Christer Sturmark, läs om det i ett inlägg av Iréne Nordgren på Katolsk Visions blogg.

Andersson, Borg och Edlund uppenbarligen har jobbat hårt med formuleringarna för #Mitt kors och talar om kärleksfullhet, men det är inte något de är kända för tidigare. Så de har ingen riktigt trovärdighet på det området och just trovärdighet är viktigt. Jag avslutar med att citera signaturen Inez som analyserar just detta:

Franciskanen fr. Richard Rohr skriver utifrån sina amerikanska erfarenheter av hårda motsättningar mellan progressiva/liberala och konservativa kristna på ett allmängiltigt sätt. Dolda motiv kan finnas i båda läger. Svenska kyrkans motsättningar står mellan progressiva och liberala medan de konservativa håller sig i bakgrunden. Den specifika tvedräkten skiljer förmodligen Svenska kyrkan från andra kyrkor. Jag skriver med trött hand och ger ordet till Rohr:

“Even peace work can be a cover for the dark warrior, and I have met ‘peace and justice people’ who’ve never faced their needs for power and control. I’ve known military men more in charge of their aggressiveness than are many church folks and peaceniks. This is why we all need to do our spiritual work, and why spirituality is much more demanding than merely adopting a positive image, title, or job description, such as peace worker or soldier.”

”On the Threshold of Transformation”, 2010, s 338

“Over the years I met many social activists who were doing excellent social analysis and advocating for crucial justice issues, but they were not working from an energy of love except in their own minds. They might have the answer, but they are not themselves the answer. In fact, they are often part of the problem. Too many reformers self-destruct from within. For that very reason, I believe, Jesus and great spiritual teachers first emphasize transformation of consciousness and soul. We need less reformation and more transformation.

The need to be in power, to have control, and to say someone else is wrong is not enlightenment. Such unenlightened leaders do not love true freedom for everybody but freedom for their new ideas. That’s been my great disappointment with many liberals. Untransformed liberals often lack the ability to sacrifice the self or create foundations that last. They can’t let go of their own need for change and control and cannot stand still in a patient, humble way as people of deep faith often can. It is no surprise that Jesus prayed not just for fruit, but ‘fruit that will last’ (John 15:16). Conservatives, on the other hand, idolize anything that lasts, but then stop asking the question, ‘Is it actually bearing any fruit?’

If we are going to have truly prophetic people who go beyond the categories of liberal and conservative, we have to teach them some way to integrate their needed activism with a truly contemplative mind and heart. I’m convinced that once you learn how to look out at life from the contemplative eyes of the True Self, your politics and economics are going to change on their own. Once you see things contemplatively, you’ll begin to seek the bias from the bottom, you’ll be free to embrace your shadow, and you can live at peace with those who are ‘different.’”

”Contemplative Prayer”, 2007, CD, MP3
“Everything Belongs: The Gift of Contemplative Prayer”, 1999, s 73-75.

“Sin, for Jesus, is the very act of accusing itself—whenever you try to expel and accuse evil groups, nations, religions, or people, and somehow leave yourself out of the equation, you end up ‘sinning.’ That is very different than almost all organized religion in history. Jesus would never deny objective evil, but he knows that any human attempts to conquer it, or control it, can only be done according to the pattern of the crucifixion itself. There he teaches us how to hold it, carry it ourselves, and finally transform it—by recognizing our own complicity in evil but our eagerness to attack it elsewhere.

His justice strategy is solidarity with suffering itself, wherever it is. This is the core meaning of his crucifixion, and why the cross is our very unique agenda for salvation and liberation (1 Corinthians 1:17-18) —even more than working or fighting for justice per se, which disappoints many activists. Even justice work, as needed as it is, can be an ego and power agenda.

True spiritual action (as opposed to reaction) demands our own ongoing transformation, often changing sides to be where the pain is, and even requires a new identity, as Jesus exemplified in his great self-emptying. His solidarity and compassion was itself the healing. It feels like weakness, but it finally changes things in very creative, patient, and humble ways. Such solidarity is learned and expressed in two special places—contemplation (non dual or unitive consciousness of things) and specific actions of communion with human suffering.”

“Standing with Jesus”, 2015
https://34dj3l269uzv2uy0oh3yzb0w-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2015/11/1-STANDING-WITH-JESUS.pdf

 

6 kommentarer

Under Religion-allmänt

Yoga för kropp och själ

Med tanke på att det finns en liten grupp kristna som är misstänksamma mot yoga, är den här intervjun med en katolsk syster tillika yogalärare intressant.

Sr Infant Tresa själv kom i kontakt med yoga när hon hade ont i ryggen och yoga var det som hjälpte henne.

I intervjun tas missuppfattningen att yoga skulle ingå i hinduismen upp. Sr Infant Tresa säger att tekniken visserligen kommer från Indien men inte är hör till någon särskild religion.

I Sverige kanske man mer ser yoga som en träningsform, men jag vet att det finns studier som visar att astmatiker kan bli bättre av yoga och det forskas även på om yoga kan vara blodtryckssänkande. Att det gör nytta för leder och muskler är ju rätt självklart.

Kommentarer inaktiverade för Yoga för kropp och själ

Under Katolska kyrkan, Vård och omsorg

Inte i mitt namn

På Patheos hittade jag en läsvärd berättelse om en evangelikal kristen som befann sig på en konferens med huvudsakligen muslimer. En kristen talare av det mer konservativa slaget var inbjuden och kom i praktiken att representera kristna i allmänhet.

Skribenten blev allt mer förtvivlad över bilden som förmedlades av kristendomen vid det här tillfället. Samtidigt gav det henne något att tänka på. Hur ofta är det inte personer med extrema åsikter, ibland  karismatiska, ibland komiska, som av omgivningen, kanske omedvetet, utses att representera alla i sin tro.

Jag har tidigare skrivit om de konservativa kristna kufar som inte är så många men högljudda. Som världen ser ut just nu är det viktigt att sansade människor, som jag tror och hoppas är i majoritet, tar plats i debatten och säger ifrån att alla inte tolkar tron på samma sätt.

Kommentarer inaktiverade för Inte i mitt namn

Under Religion-allmänt

Franciskus visar vägen vidare med inkluderande fottvagning

Påven Franciskus väckte uppmärksamhet genom att under Skärtorsdagens mässa tvätta fötterna på flyktingar och inte bara män, inte bara katoliker. Radio Vaticana skriver att detta var ett sätt att ta ställning för de svagaste. Påven beskriver det också som en väg mot fred.

National Catholic Reporter ger en bra beskrivning av bakgrunden. Påven har alltså ändrat reglerna så att det numera officiellt är tillåtet att låta kvinnor delta i fottvagningsceremonin. Något som varit praxis på flera håll redan tidigare.

UCAN India rapporterar att katolska kyrkor i Kerala för första gången haft kvinnor med i fottvagninsceremonin. Så här resonerade kyrkans ledning där:

”The decision to extend the ritual to women and girls was taken after the church discussed it at various levels,” a spokesperson of Latin Church’s diocese told IANS.
Archbishop M. Soosaipakiam washed the feet of six women, including two physically challenged women, and six men on Thursday evening at the St. Joseph’s cathedral in the state capital, the spokesperson said.

Alla är inte lyckliga över ändringen, värdekonservativa katoliker har fått bekymmer. De hävdar ju å ena sidan att en katolik ska lyda påven, men finner att de inte alls har lust att göra det när påven beslutar något de inte gillar.

Iréne Nordgren beskriverKatolsk Visions blogg väl försöken att undvika att inkludera kvinnor och icke-katoliker. När jag frågar efter fler exempel länkar Iréne bl.a. till Katolsk Observatör och citerar från intervjun med biskop Athanasius Schneider:

En annan sak: Den offentliga tvagningen och vanligtvis även kyssandet av kvinnors fötter av en man, som i vårt fall av en präst eller biskop, anses av varje förnuftig person inom alla kulturer att vara något opassande, ja till och med en aning oanständigt. Tack vare Guds visa rådslut är ingen präst eller biskop tvungen att offentligen tvätta kvinnors fötter på Skärtorsdagen, det finns ingen bindande norm för detta och själv fottvagningen är även den fakultativ. ”

De formuleringarna låter i mina öron väldigt likt den kvinnosyn fundamentalistiska muslimer beskylls för att ha. Det stärker min övertygelse att fundamentalister har mer gemensamt med varandra än mer ”vanliga” representanter för den religion eller politiska grupp de tillhör.

Som jag skrivit tidigare har vi alla ett ansvar att inte vända bort blicken när den här typen av åsikter ventileras, inte hålla tyst av ren bekvämlighet. Givetvis gäller det inte minst politiska ledare.

Kommentarer inaktiverade för Franciskus visar vägen vidare med inkluderande fottvagning

Under Katolska kyrkan, Religion-allmänt