Etikettarkiv: Lögner och rykten

Ändamålet helgar medlen???

I början av veckan kommenterade pingstpastorn Micael Grenholm mitt inlägg ”Kristendomstest” för asylsökande så här:

”Roligt att du uppmärksammar testet. Jag förstår inte varför du säger att jag ligger farligt nära att bryta mot åttonde budet? På https://www.arjagkristen.nu/about står JAG under speldesign, inte Migrationverket. Så har det stått hela tiden. Däremot är alla frågorna från Migrationsverket, och vi vet att flera av dem återkommer i testliknande formulär, se http://www.inblick.se/bloggar/christian-m%C3%B6lk/christian-m%C3%B6lk/2019/01/28/migrationsverkets-fr%C3%A5gor-till-konvertiter Så Migrationverket har tester – det är de som bryter mot det åttonde budet när de förnekar det – men de använder inte testet JAG designade en torsdagseftermiddag.”

Läser man mitt inlägg så framgår det att jag, efter att ha tagit reda på det, är medveten om att det är Micael Grenholm som ligger bakom testet. Min invändning är att det verkade vara Migrationsverkets test när man gjorde det och att många också uppfattade det så. Faktum är också att det är Micael Grenholm, inte Migratiosverket, som bestämt vad som är rätt svar. Vilket inte heller var uppenbart.

Visst förstår jag att ”kristendomstestet” kanske inte fått någon större uppmärksamhet om det klart och tydligt som inledning stått att Micael Grenholm har satt samman frågor som asylsökande kristna konvertiter kan få till ett test och också gjort facit.

Men var går gränsen för hur man får tänja på sanningen för att man anser att ändamålet helgar medlen? Inte minst om man är kristen och har att följa det åttonde budordets uppmaning att inte vittna falskt mot sin nästa.

Ett exempel på hur den medvetna ohederligheten kan se ut är Bengt Malmgrens blogg Stoppa experimentverksamheten med könsstympande behandling av barn! Här sätter han samman könsstympning av flickor, som alla vettiga människor tar avstånd från med korrigering för ungdomar med könsdyrfori, alltså att en person inte känner att kropp och könsidentitet stämmer överens.

Bengt Malmgren är psykiatriker och har säkert, även om det här inte är hans specialområde, tillräckliga kunskaper för att veta att problem med könsidentiteten knappast har med t.ex. depressioner, ätstörningar, eller neuropsykiatriska diagnoser att göra. Även om de två förstnämnda säkert kan bli ett sekundärt tillstånd för den som inte får hjälp. Men trots detta antyder han att det är så. Han länkar till ett låst debattinlägg i SvD som ska stödja hans teori, så tyvärr kan jag inte kommentera den.

I inlägget ges också intrycket att det pågår experiment med att könsstympa barn, men så vitt jag kan se har Statens medicinsk-etiska råd förra sommaren sagt nej till att ungdomar under 18 år i undantagsfall ska kunna få könskorrigering.

Återigen var går gränsen för när man som kristen kan betraktas som spridare av falska rykten och lögner?

 Efter att bloggen publicerats fick jag ett tips om den här utmärkta artikeln från Läkartidningen om könsdysfori.

Uppdatering

Bengt Malmgren har tagit bort sin blogg, det var uppenbarligen fler än jag som var kritiska till den.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Religion-allmänt, Samhälle

”Kristendomstest” för asylsökande väcker frågor

Ett test på kristendomskunskaper som vid en snabb titt kan uppfattas vara det som asylsökande kristna konvertiter får göra hos Migrationsverket sprids i sociala medier. Jag undrade om detta verkligen kunde stämma och sökte information på nätet. Det visade sig Pingstpastorn Micael Grenholm satt samman frågor som kunde ställas till asylsökande ur protokoll från Migrationsverket. Men några test förekommer inte, vilket många av de som gjorde det på Facebook verkade tro. Här ligger Grenholm farligt nära att bryta mot det 8 budet, du ska inte vittna falskt mot din nästa. Att räkna upp Tio Guds bud är för övrigt en av frågorna i testet som är svårt och inriktat på kunskapsfrågor.

En fråga som inte ställts i diskussionen är hur det kommer sig att Migrationsverket fått uppfattningen att religionstillhörighet handlar om regler och form snarare än t.ex. tro och gudsbild? Faktum är att jag tror att vi kristna själva har en skuld i det. Vi har låtit konservativa kristna oemotsagda definiera kristen tro i den offentliga diskussionen. Kristendomen blir då en samling kring formfrågor som vem som ska få bli präst, vilka som får gifta sig, vem som får och inte får ta emot nattvarden och inte minst vem som är en ”riktig” kristen.

Vill vi att asylsökande ska få vettiga frågor behöver vi förmedla innehållet i den kristna tron på ett bättre sätt.

2 kommentarer

Under Religion-allmänt, Samhälle

Övergreppen Katolska kyrkan gärna vill glömma

Jag har tidigare skrivit att det katolska medverkandet i vad som, i alla fall periodvis, är ett drev mot Svenska kyrkan görs i stället för att engagera sig i rötan i det egna samfundet. När jag skrev detta visste jag inte att en ny stor skandal där Katolska kyrkan är inblandad var på gång.

Nu är det årtionden av katolska prästers sexuella övergrepp mot barn i Pennsylvania som avslöjats skriver DN. Högsta domstolen där släppte nyligen en rapport som visar att tusentals barn är drabbade och över 300 katolska präster har begått övergrepp. Fallen har i vanlig ordning mörkats av Katolska kyrkans ledning. De flesta övergreppen skedde innan 2002 då ett nytt regelverk antogs av de amerikanska biskoparna. Jag vill här tillägga att det kan ta lång tid innan offren berättar om vad de varit med om, så än kan man inte säga om antalet övergrepp under senare år. Det är bara att hoppas att de är få.

National Catholic Reporter skriver även de att Vatikanen efter två dagars tystnad uttalade sig om rapporten. Vatikanens talesman Greg Burke sade att Heliga stolen tar Högsta domstolens rapport på stort allvar. Nu är det knappast några nyheter för kyrkans ledning eftersom rapporten inte enbart bygger på vittnesmål utan kyrkliga dokument:

”More than 300 priests were accused of committing sexual assault in the report, which spanned 70 years and was built on church records and testimony from victims and witnesses.”

Det kan för övrigt bli ett tufft besök på Irland för Påven, The Guardian rapporterar att antalet mässbesökare sjunker snabbt och att kyrkan tappar mark som auktoritet. Vilket inte är så konstigt, landet är ju också hårt drabbat av sexuella övergrepp och frågan är nu om Franciskus tar sig tid att träffa och tala med överlevande?

Till det ska läggas såren efter The Magdalene Laundries, tvätterierna där fattiga kvinnor och flickor som ansågs vara ”fallna” hölls som slavar. Och förstås det mödra- och barnhem där ogifta fattiga mödrar slet hårt och födde sina barn som sedan såldes, ofta till amerikanska föräldrar. Jag har skrivit om det i bloggen Philomena – om Katolska kyrkans mörka sidor.

Tidigare försäkringar om att man ska gå till botten med de här skamfläckarna i Katolska kyrkans historia har varit ett spel för gallerierna. Återstår att se om något händer nu. Tidigare ambassadören vid Heliga stolen, Ulla Gudmundson, påpekar i en intervju, som är låst, i Kyrkans tidning att en förändring också kräver att människor sluta blunda och vända bort blicken. Och så är det ju, övergreppen skulle inte kunna fortgå om människor som vet eller anar säger ifrån.

Kommentarer inaktiverade för Övergreppen Katolska kyrkan gärna vill glömma

Under Katolska kyrkan

Kritikern som aldrig blir nöjd – om drevet mot Svenska kyrkan

I det här inlägget tänkte jag utveckla temat från bloggen ”När inleddes drevet mot Svenska kyrkan?” genom att ta upp tre olika kategorier destruktiv ”kritik”. Gränserna mellan dem är flytande och de kommer därför att gå in i varandra. Vad som är tydligt är att ärkebiskop Antje Jackelén och även Stockholms biskop Eva Brunne varit extra utsatta. Förklaringen bör vara den vanliga ack så trista, att kvinnor granskas och döms hårdare än män.

Kritikerna som aldrig blir nöjda

En del personer blir liksom aldrig nöjda hur många svar och länkar de än får. Svenska kyrkan har fått sin beskärda del av den här gruppen debattörer. I kommentarsfältet till den inledande bloggen finns en början till en sådant replikskifte, som förmodligen hade kunnat pågå länge utan att signaturen Rebella varit nöjd. Vilket var skälet till att jag nöjde mig med att servera en länk.

Ofta är kritikerna i den här gruppen väldigt upprörda och kräver svar och agerande och snabbt ska det gå. Men hur än Svenska kyrkans ledning agerar eller uttalar sig, så blir inte de här kritikerna nöjda. Teologen och författaren Joel Halldorf skrev om detta i Expressen 2016:

”Någon skrev om ”gråterskor” och i Dagens Samhälle suckade Jenny Sonesson över att regeringens åtstramade flyktingpolitik ”förutsägbart mötts av ramaskrin från Svenska kyrkan” (17/6).

Men efter mordet på den franske katolske prästen Jacques Hamel verkar i stället bristen på ramaskri vara problemet för Sonesson. Det räcker inte att Svenska kyrkan fördömt dådet, eftersom det skett genom ”en okänd tjänsteman” och inte av ärkebiskopen själv (DN 3/8). ”(länkarna till artiklarna är inlagda av mig)

Ett annat exempel på kritiker som aldrig blir nöjda är de som ställer samma frågor om och om igen och är lika upprörda varje gång. Ett exempel på detta hade jag med i min förra blogg, där ärkebiskopen svarar på Annika Borgs frågor. Frågor som det framgår att det inte är första gången Antje Jackelén besvarar. Jag tar gärna fler exempel om någon läsare har sådana.

Själva upprördheten kan man fundera över och min teori är att debattörerna som kritiserar Svenska kyrkan ”lånar” både de starka känslorna och upprepningarna av frågor från de politiker de inte vill ska ha inflytande över Svenska kyrkan. Vilket på sitt sätt är lite komiskt.

Ytterligare en fråga som uppkommer i samband med kritiken av Svenska kyrkan är kritikernas prioriteringar. Nyligen har de ägnat stor uppmärksamhet åt att domprosten i Visby, Mats Hermansson, störde debattören Tomas Gürs pop-upföredrag med att ringa i kyrkklockorna. Bland dessa kan nämnas den katolske bloggaren Bengt Malmgren som har skrivit om det och länkat till flera artiklar. Domprosten borde nog ha struntat i Gür men med det sagt, var inte nynazisternas framfart i Visby under Almedalsveckan viktigare och borde ägnats störst uppmärksamhet?!

Rykten och falska nyheter

Den andra kategorin jag ska ta upp är mer uppmärksammad. Det handlar om rykten och halvsanningar om Svenska kyrkan. Var de uppstår verkar vara oklart, men tyvärr sprids de ofta okritiskt. Svenska kyrkan har med anledning av detta startat sidan Gå till källan.

Ett exempel på falska nyheter tas upp av Metros Viralgranskare. Det handlar om påståendet att Stockholms biskop Eva Brunne ville ta bort kristna symboler från Sjömanskyrkan i Stockholm och markera riktningen till Mecka för att muslimska migranter skulle känna sig välkomna. Det här är också ett bra exempel på en ”halmdocka” dvs man hittar på något en person ska ha sagt eller gjort och börjar sedan argumentera mot det.

Hat och hot

Mycket av hatet och hoten finns på Twitter, där jag inte är med. Jag har fått bra tips som jag är tacksam för, men där jag inte kan se kommentarerna. Hur det kan se ut på Twitter får man en uppfattning om i prästen Helena Myrsteners artikel i Dagen. Hon jämför där vilken respons biskoparna Eva Brunne och Fredrik Modéus fått på uppskattande tweetar om politiker. Eva Brunne är positiv till Stefan Löfvens agerande i samband med turerna kring Transportstyrelsen och möts av hat och hot. När biskop Fredrik Modéus berömmer Annie Lööfs ställningstagande mot främlingsfientlighet, rasism och intolerans kommer inga nedsättande kommentarer om hans sexuella läggning mm. Värt att notera är Dagens val av bilder på Helena Myrstener, som troligen precis är på väg att blinka och därför ser lite sömnig ut. Sådana detaljer påverkar intrycket av det som skrivs och bildvalet är knappast en slump.

Radio P4 Kristiansstad uppmärksammade den våg av hat och hot som drabbade ärkebiskop Antje Jackelén när hon var ganska ny på sin post:

”Omfattningen av näthatet, som har ökat kraftigt efter ärkebiskopsvalet i oktober, var Antje Jackelén inte beredd på.

– Nej, det var jag inte. Jag var inte beredd på denna illvilja och detta hat. Det är klart att jag är personligt berörd, det är svårt att värja sig när det är så mycket aggression.

”Vilken monsteriös ynkedom, man mår illa.”

”Kärringen lider av vanföreställningar.”

Antje Jackelén läser inte allt som skrivs om henne, men håller sig informerad och en del påhopp riktas direkt till henne på Twitter.

– Så jag vet ju ungefär och jag vet ju att det förekommit dödshot som man sen plockat bort, säger hon.”

Något som behöver diskuteras mer är hur vi ska komma tillrätta med det här drevet och få till ett mer konstruktivt samtal om tro och kyrka.

3 kommentarer

Under Svenska kyrkan

När inleddes drevet mot Svenska kyrkan?

Att det pågår ett drev mot Svenska kyrkan och i synnerhet ärkebiskopen blir allt tydligare. Det framförs ständiga krav på agerande, men samma personer som kräver det blir också upprörda när Svenska kyrkan agerar och uttalar sig. De ställer frågor om allt möjligt och kräver svar, genast och tydligt ska det vara, även när frågorna rör existentiella ting. Inte blir de nöjda med svaren heller, utan ställer frågorna igen och så fortsätter det.

Hur det kan se ut ges ett exempel på i Annika Borgs debattinlägg i Dagen där hon ställer en hel rad frågor och kommer med påståenden av varierande sanningsgrad om Svenska kyrkans agerande i Israel. Jag tar ett exempel på hur det kan se ut. Antje Jackelén gör sig mödan att svara Annika Borg i en artikel

1. Varför valde du att inte positivt uppmärksamma 70-årsdagen av staten Israels bildande?

Som kyrka har vi inte för vana att gratulera länder på deras självständighetsdagar. Däremot gjorde biskopsmötet ett gemensamt uttalande med anledning av 70-årsdagen av befrielsen av förintelselägret Auschwitz den 27 januari 2015. Vi biskopar betonade vikten av fortsatt arbete mot antisemitism och mot förakt för det judiska folket samt hänvisade till den judiska traditionens tikkun olam, mänsklighetens gemensamma ansvar att hela, laga och förbättra världen.

Man kan tycka att Annika Borg som faktiskt är präst och teolog, borde känna till ovanstående. Kanske gör hon det, men räknar med att många andra är okunniga.

Jag insåg nyligen fullt ut att det inte är någon idé att ta alla ”frågor” och ”uppmaningar” som avsändarnas önskan om att få svar. Utan att i stället se det hela som ett kyrkopolitiskt spel, där inte alla spelare är synliga. Frågan är t.ex. vilken roll de svenska katolska ledarna spelar? De präster som söndag efter söndag bokstavligen snackade skit om Svenska kyrkan från predikstolen? Vad har de och deras närmaste krets mer gjort?

Hur kommer det sig t.ex. att DN:s skribent Maria Schottenius, som så vitt jag vet inte är troende, börjar kräva besked av Svenska kyrkan i olika frågor, i nästan samma höga tonläge som Annika Borg? Varför kräver Israels ambassadör Ilan Ben Dov att just Svenska kyrkan ska uttala sig? Har de verkligen kommit att tänka på Svenska kyrkan själva, eller kommer uppslagen från annat håll?

För att undvika missförstånd, jag har inget emot diskussioner, tvärtom. Men de ska vara schyssta och med ett ärligt uppsåt.

När började då drevet? Jag skulle gissa på runt 2010 och att det sedan eskalerat efter att Antjé Jackelén blev vald till ärkebiskop. Det stack givetvis i ögonen på kvinnoprästmotståndare, som gör allt de kan för att hon ska misslyckas. Hur ska de annars ha ett uns trovärdighet kvar?! Likadant var det med tajmningen när kommuniteten på Berget konverterade precis när Mikael Mogren var nytillträdd biskop i Västerås. Den öppet homosexuelle biskopen skulle tillfogas ett bakslag direkt.

Det finns fler aspekter att ta med i svaret på frågan om när och varför drevet startat. Prästen Kent Wisti sätter in kampanjen i ett större sammanhang i en blogg. Han skriver att debatten startade redan runt år 2000 och tar upp konkreta exempel på missnöjet.

Han beskriver också lögnerna och mytbildningen som jag skrivit om tidigare, t.ex. att biskopen i Stockholm skulle ha tagit ner ett kors i en kyrka och markerat riktningen mot Mecka. Något sådant har aldrig inträffat. Här skulle det vara värdefullt att få kartlagt om någon och i så fall vem spridit lögnen eller om det är frågan om ”viskleken”.

Även avslutningen på bloggen där Kent Wisti, då 2016, sätter in drevet i en större kontext är viktig, inte minst detta valår:

”En nyfascistisk kraftig våg slår över Europa. Tiden är orolig.

Människor frågar efter starka, tydliga ledare som kan samla den egna gruppen. Ett sätt att skapa ett vi är genom att skapa ett dom. Det ser vi hända över hela världen progressivt.

Det som nu händer är att identitetsdebatten i Svenska kyrkan kontamineras av de nyfascistiska rörelserna i Europa. Den svans som nu ger livsnäring åt debatten runt svenska kyrkan får själv sin näring från nyfascismen i Europa.

I pipeline ligger en kyrkopolitisk kampanj från Sverigedemokraterna om att ”göra Svenska kyrkan svensk igen”. Retoriken är direkt hämtad från Donald Trump, men också en parafras på Bevara Sverige Svenskt.

Ärkebiskop Antje Jackelén har modet och styrkan att inte spela den roll som försöker regisseras åt henne.

Hon vill inte bära svärdet utan väljer att dela brödet.

Det kostar tid. Det kostar ork.

Det krävs mod. Det krävs hopp.”

9 kommentarer

Under Religion-allmänt, Svenska kyrkan

Mer om katolsk dubbelmoral i Irland

För några dagar sedan sändes den mycket sevärda filmen Philomena med Judi Dench och Steve Coogan i huvudrollerna. Filmen bygger på en verklig berättelse om en av alla de fattiga unga kvinnor på Irland som blev gravida utan att vara gifta. Det var oerhört skamfullt och flickorna/kvinnorna placerades på hem drivna av katolska organisationer där de fick arbeta under slavliknande förhållanden och sedan tvingades att gå med på att adoptera bort barnen. Kyrkan fick bidrag från staten för att bedriva verksamheten, men tjänade extra genom att sälja barnen till rika amerikanska par. Philomena Lees son hamnade just hos ett sådant par och i filmen får vi följa huvudpersonernas sökande efter honom.

Den som vill, kan läsa mer om bakgrunden i den här artikeln publicerad av RTE. Stigmatiseringen av ogifta mödrar och deras barn som pågick ända in på 1980-talet, så vitt jag kan förstå och gick hand i hand med social kontroll. När Irland blev självständigt från Storbritannien 1922 så ökande antalet barn som dog av vanvård eller helt enkelt blev dödade drastiskt.

”The Irish Times journalist, Kathy Sheridan, has reported that, between 1922 and 1950, more than 183 women stood trial for the murder of a newborn, a not insubstantial number given that domestic violence is generally grossly under reported.”

Nästa steg var de katolska inrättningarna Magdalen tvätterierna och andra hem för ogifta mödrar och barn. ”The Adoption Rights Alliance” räknar med att 90 000 ogifta kvinnor tvingades adoptera bort sina barn.

Det fanns några journalister som försökte slå larm:

”Reviewing its first edition in 1997, Padraig Ó Moráin the then Social Affairs Correspondent with the Irish Times called it ”one of the finest pieces of journalism this reader has come across for many a day”.

He said: ”It tells the story of the ruthless determination of the Catholic Church in this country to export ‘illegitimate’ babies to the United States in the 1950s, 1960s and 1970s so that they would never be adopted by Irish Protestant families.

”It tells of the collusion of the Irish State in this traffic despite warnings by – among a few others – Dr Noel Browne. And it tells of the callous failure of the modern State to lift a finger to help mothers and babies separated in those dark decades to meet again.”

Dr Browne had served as Minister for Health between 1948 and 1951.”

Som så ofta när det gäller Katolska kyrkan möttes frågorna med lögner och undanflykter, vilket gjort lidandet värre för de drabbade. Och det gäller ju inte ”bara” mödrar och barn utan andra släktingar.

Det säger en del om priset för dubbelmoral och en människosyn där bara barn födda under ”rätt” omständigheter tillerkänns ett värde. I vissa länder är det fortfarande så att sexualundervisningen är undermålig, tillgången på preventivmedel dålig, men den som blir gravid utan att vara gift blir stigmatiserad. I konservativa kristna kretsar är inte heller barn till homosexuella värda den trygghet som man talar sig varm om annars.

Kommentarer inaktiverade för Mer om katolsk dubbelmoral i Irland

Under Katolska kyrkan, Samhälle

Gå till källan nödvändigt initiativ från Svenska kyrkan

Det har spridits en hel del felaktiga påståenden om Svenska kyrkan, under en tid. Tyvärr ofta av människor som kallar sig kristna och borde veta bättre.

Svenska kyrkan har därför skapat en sida som heter just #Gå till källan, vilket sannolikt inte påverkar dem som medvetet sprider lögner och halvsanningar. Däremot kan alla som undrar om det verkligen kan stämma att Svenska kyrkan t.ex. tänker ersätta han med hen när man talar Jesus och Gud få klart besked (nej det ska Svenska kyrkan förstås inte göra).

Det är tråkigt att den här sidan ska behövas och var och en kan ju fundera över varför Svenska kyrkan drabbats så hårt av lögner och för att tala klarspråk, skitsnackande.

Kommentarer inaktiverade för Gå till källan nödvändigt initiativ från Svenska kyrkan

Under Samhälle

Klagandet i Växjö- exempel på hur det låter i katolska församlingar

I en artikel i Smålandsposten sade kyrkoherden i den katolska församlingen i Växjö, Ingvar Fogelqvist att de sökt bygglov för klockringning men nekats. Samtidigt fick Stiftelsen Växjö muslimer tillåtelse till böneutrop på fredagar. ”Nyheten”  spreds i Sverige och i världen i mitten av maj och gav upphov till många hatiska kommentarer. P4 Kronoberg fick ett tips om att den här ansökan om bygglov kanske inte existerade och gick igenom alla ansökningar så långt tillbaka som 1996 men fann ingen bygglovsansökan.

När detta kom fram ändrade Ingvar Fogelqvist sina uppgifter:

Ingvar Fogelqvists förklaring är att man måhända inte ansökt om att få ringa, men att man under ett möte 1993 ska ha fått en muntlig avrådan från att ringa i klockan.

– När vi har tryckt ut det här hör kyrkoherden av sig och berättar att det ska handla om en muntlig avrådan inför ett möte om bygglov för 25 år sedan, där den tidigare pastorn Paul Redmond ska ha hört detta. Det är inte riktigt samma sak. Han och de andra i kyrkan mår inte bra efter det här. Det är inte riktigt bra. Det här är en snäll farbror, han känner ju sig riktigt dum. Det var inte hans avsikt, säger Per Brolléus.

DN sammanfattar alla turerna väldigt bra i en artikel

Utifrån mina tidigare erfarenheter som katolik, är min reflektion att det här är ett typexempel på det skitsnack (om man ska tala klarspråk) som förekom då och uppenbarligen nu också i katolska församlingar. Man talar illa och ofta osant om icke-katoliker och i synnerhet då den sekulariserade kalla världen, Svenska kyrkan och muslimer. Den här gången råkade det bli en nyhet. Men det är en kultur som skulle må bra av att lyftas fram i ljuset, eftersom den skapar en osund vi mot dem känsla.

Ett misstag som många gör att betrakta Katolska kyrkan som lite gammalmodig och harmlös. Vi ser det hos journalisten Per Brolléus, som säger att Ingvar Fogelqvist är en snäll gammal farbror som inte vill någon illa. Det hade  inte skadat med lite mer research där, Ingvar Fogelqvist har varit i blåsväder förr. I en intervju från 2015 hävdar han att homosexualitet är en sjukdom, vilket går att läsa i en artikel i SvD. Nej, någon snäll gammal farbror är han sannerligen inte.

Det är också intressant att återigen uppleva Katolska kyrkans strategi vid avslöjanden eller kritik. Taktiken är generell och används vid stort och smått.

Det första är att bagatellisera det inträffade, ett litet misstag bara. Pressar man dessa debattörer på om det verkligen inte är en lögn att ge fel uppgifter och ändra sig först när detta är bevisat, blir det tyst eller så byter man ämne.

Misstänkliggör uppgiftslämnaren. Flera började spekulera om vem som kunde ha lämnat uppgifterna och vederbörandes dunkla syften… Att  anledningen kan var på visa på hur lögner och rykten florerar i en församling har inte fallit dem in. Eller så är det också dunkla avsikter? Hade uppgiftslämnaren varit katolik hade olika typer av bestraffningar blivit aktuellt, om det hade gått att komma åt personen.

Det positiva som ändå kan komma ut ur den här historien är ändå att det förhoppningsvis riktas mer uppmärksamhet på vad som händer de katolska församlingarna och att fler vågar säga ifrån och anmäla om det är rent olagliga saker som sägs.

Kommentarer inaktiverade för Klagandet i Växjö- exempel på hur det låter i katolska församlingar

Under Katolska kyrkan, Samhälle

Tänk först-dela sedan

Det är allt för många människor som okritiskt tror på och sprider lösa rykten eller rena lögner. Vad är det som gör att välutbildade personer inte ställer frågan, kan det här verkligen stämma, innan man delar vidare? Jag har skrivit om det tidigare bl.a. i bloggen ” Vad gör lögnen med människorna”  där jag tar upp exemplet med påståendet att Stockholms biskop Eva Brunne tagit ner ett kors i en kyrka och markerat riktningen mot Mecka. En lögn, som man kan undra var den kommer ifrån. Någon som inte tar så hårt på budordet om att inte vittna falskt mot sin nästa helt klart. Den personen var givetvis medveten om vad hen gjorde, hur var det då med dem som spred den falska uppgiften vidare? Var de medvetna om att det här knappast kunde stämma, men valde att strunta i det? Eller kopplade de helt enkelt bort analysförmåga och kritiskt tänkande?

Mina Dennert tar också upp mytbildning och lögner i  bloggen Viskleken-Jag är här om facebookgruppen #jagärhär. Gruppen startades som en motvikt till alla aggressiva, hatiska och ibland hotfulla kommentarer som helt dominerade nätet för ett par år sedan. Gruppen har nu över 75000 medlemmar som försöker skapa ett bättre debattklimat och mer mångfald i kommentarsfälten. Det har gått bra och det är kanske inte så konstigt att de som tidigare hade kommentarsfälten för sig själva, som en arena för sexism, främlingsfientlighet o.s.v. är rejält irriterade. Så vad gör de? Faktum är att jag känner igen mycket från hur Katolska kyrkan behandlar kritiker, alltså först att ignorera den misshagliga personen, om inte det hjälper fortsätta med smutskastning och om man kan hot om straff.

#jagärhär har drabbats av lögner som att vi försöker tysta människor. Där kan en anledning vara att vissa felaktigt tror att yttrandefrihet innebär att ingen får säga emot en. Andra är helt enkelt inkonsekventa, de anser att de själva får formulera sig hur aggressivt som helst, men ve den som argumenterar emot med minsta skärpa.

I ryktesspridningen ingår också t.ex. att #jagärhär massanmäler fb-sidor och får dem nedstängda. Där är det ju så att antalet anmälningar inte spelar någon roll för facebook och att de stänger en sida eller tar bort en kommentar som bryter mot deras regler. Sedan kan vem som helst anmäla något man inte anser ska vara på facebook, det behöver man inte vara med i en grupp för. Men kanske har fler blivit uppmärksamma på möjligheten de senaste åren. Det märkliga är att inte fler stannar upp och funderar på hur grovt det som tagits bort egentligen är? Snarare än att klaga i högan sky över begränsningar. Det mesta får ändå framföras.

Så tänk först, dela sedan.

 

Kommentarer inaktiverade för Tänk först-dela sedan

Under Religion-allmänt, Samhälle

Du ska inte vittna falskt mot din nästa

Lögner och ryktesspridning verkar ha varit ett problem genom hela människosläktets historia, hur ska man annars förklara att de stora världsreligionerna har regler mot just detta. I 5 Mosebok  lyder det 8 budet av 10 ” Du ska inte vittna falskt mot din nästa”. I Luthers Lilla katekes förklaras, enligt Wiki, innebörden som följer: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.”

I tider av fake news och trollfabriker är de här etiska reglerna kring lögner och ryktesspridning kanske mer aktuella än någonsin. Extra otrevligt blir det när de som vittnar falskt är just kristna och följdaktligen borde veta bättre än att göra det.

Ett exempel på spridandet av falska uppgifter ges i tidningen Världen idag och ledaren Det är dags att granska RFSU och RFSL .Skribenten Ruth Nordström kommer där med påståenden om RFSU som är felaktiga, ett exempel är en blandning av egna påhitt och citat ur RFSU:s material om barns utveckling när det gäller kropp och sexualitet:

”Barns sexualitet” skall sex-nioåringar få leka lekar för att ”se och röra andra barns könsorgan” och ”jämföra sina könsorgan med jämnåriga kompisars”. En kontroll RFSU:s text visar att meningen är missvisande, det här med att leka lekar måste Ruth Nordström ha hittat på och satt ihop med beskrivningen av vad som är ett normalt beteende för barn mellan 6-9 år. Alltså inget som ska introduceras av vuxna, som man kan få intryck av i Nordströms formulering.

Ruth Nordström måste ha läst materialet och bestämt sig för att sprida en falsk bild av budskapet. På Världen idags facebooksida är det sedan ett antal personer som okritiskt förfasar sig och delar vidare ledaren, utan närmare kontroll av sanningshalten.

Det är ju inte första gången jag stöter på fromma kristna som helt enkelt far med osanning och sprider falska uppgifter. Det får mig alltid att fundera på om det finns något mer jag kan göra än att visa fram lögnen? Finns det något sätt att nå fram till de här människorna, att förstå vad som driver dem? För att nu tillämpa Luthers uppmaning på de här exemplen. För längre än till att förstå drivkrafterna tror jag inte att det är lämpligt att utsträcka sina försök att tolka allt till det bästa.

Kommentarer inaktiverade för Du ska inte vittna falskt mot din nästa

Under Religion-allmänt, Samhälle