Category Archives: Religion-allmänt

Julens budskap – kärlek och kreativitet

Det verkar i alla tider, kulturer och religioner ha funnits människor som vill hjälpa andra som behöver det och de som av olika skäl inte vill göra det. I Lukasevangeliet berättas att Guds son, som tur är, möter de förstnämnda när han föds. Kortfattat får läsarenveta att det inte fanns plats på något härbärge för Josef och Maria trots att förlossningen hade börjat. Det hade kunnat leda till att de blivit avvisade, fanns det inte plats så fanns det inte och att Maria blivit tvungen att föda i det fria.

Men någon tänker till, kan vi lösa situationen? Egentligen står det bara att Maria lindar Jesus och lade honom i en krubba, något stall nämns inte. Men vi får förutsätta att de fått komma in under tak.

Bibelns texter talar till oss på olika sätt och här handlar det mycket om att se möjligheter, inte hinder att hjälpa, att vara lite kreativ.

Idag är många kyrkor på olika sätt öppna för de allra fattigaste, det gäller förstås både svenskkyrkliga, frikyrkliga och katolska. I DN berättas om kyrkan Santi XII Apostoli i Rom där prästen Agnello Stoia låter hemlösa övernatta på en gård utanför, under väldigt enkla förhållanden, men ändå bättre än att vara på gatan. Det blir en påminnelse om de hemlösa för alla som besöker kyrkan. En bit bort erbjuder en annan kyrka, Sant’Eustachio, lunchservering som bekostas av gåvor från församlingen. Lunchen serveras inne i själva kyrkan. Något som enligt prästen Pietro Sigurani inte varit möjligt med en annan påven än Franciskus.

Med denna reflektion över kreativiteten som en den del av kärleken till nästan vill jag önska er alla en riktigt God Jul!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Religion-allmänt

Du ska inte vittna falskt mot din nästa

Lögner och ryktesspridning verkar ha varit ett problem genom hela människosläktets historia, hur ska man annars förklara att de stora världsreligionerna har regler mot just detta. I 5 Mosebok  lyder det 8 budet av 10 ” Du ska inte vittna falskt mot din nästa”. I Luthers Lilla katekes förklaras, enligt Wiki, innebörden som följer: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.”

I tider av fake news och trollfabriker är de här etiska reglerna kring lögner och ryktesspridning kanske mer aktuella än någonsin. Extra otrevligt blir det när de som vittnar falskt är just kristna och följdaktligen borde veta bättre än att göra det.

Ett exempel på spridandet av falska uppgifter ges i tidningen Världen idag och ledaren Det är dags att granska RFSU och RFSL .Skribenten Ruth Nordström kommer där med påståenden om RFSU som är felaktiga, ett exempel är en blandning av egna påhitt och citat ur RFSU:s material om barns utveckling när det gäller kropp och sexualitet:

”Barns sexualitet” skall sex-nioåringar få leka lekar för att ”se och röra andra barns könsorgan” och ”jämföra sina könsorgan med jämnåriga kompisars”. En kontroll RFSU:s text visar att meningen är missvisande, det här med att leka lekar måste Ruth Nordström ha hittat på och satt ihop med beskrivningen av vad som är ett normalt beteende för barn mellan 6-9 år. Alltså inget som ska introduceras av vuxna, som man kan få intryck av i Nordströms formulering.

Ruth Nordström måste ha läst materialet och bestämt sig för att sprida en falsk bild av budskapet, på Världen idags facebooksida är det sedan ett antal personer som okritiskt förfasar sig och delar vidare ledaren, utan närmare kontroll av sanningshalten.

Det är ju inte första gången jag stöter på fromma kristna som helt enkelt far med osanning och sprider falska uppgifter. Det får mig alltid att fundera på om det finns något mer jag kan göra än att visa fram lögnen? Finns det något sätt att nå fram till de här människorna, att förstå vad som driver dem? För att nu tillämpa Luthers uppmaning på de här exemplen. För längre än till att förstå drivkrafterna tror jag inte att det är lämpligt att utsträcka sina försök att tolka allt till det bästa.

 

Lämna en kommentar

Filed under Religion-allmänt, Samhälle

Gud,tro och religion

Relationen mellan Gud, enskilda människor och grupper samt den beskrivning av relationen/relationerna som religionerna utgör fascinerar mig mer och mer.

Den här veckan är det final för Reformationsåret, som uppmärksammar att det den 31 oktober är 500 år sedan Martin Luther, i alla fall enligt traditionen, spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Han ville knappast skapa ett nytt samfund, men hans tro gick inte längre att förena med Katolska kyrkans dåvarande tolkning av kristendomen, alltså religionen. Här ska inflikas att tro och samvete givetvis hänger intimt samman. Martin Luther kunde t.ex. inte tro att det gick att köpa sig kortare tid i Skärselden och riskerade sitt liv för att reformera Katolska kyrkan. Han var förstås inte först med kritisera Katolska kyrkan, tidigare fanns t.ex. Katarerna, men han var kritikern som överlevde.

Men var Martin Luther den ende som tvivlade? Knappast, men då som nu fanns det säkert människor som tvivlade och teg och de som ansåg att intäkterna från avlatsbreven var viktigare än att hålla sig till sanningen.

Kristendomens historia är fylld av partsinlagor, i mångt och mycket är det segrarnas historia och nu ska jag komma in på Bibelöversättarnas makt. Där kan man med för övrigt jämföra svenska översättningar med engelska, tyska, franska eller vilka språk man nu behärskar. Där går att se vilka olika val av ord som gjorts i olika länder.

I torsdags hade jag för ovanlighetens skull möjlighet att gå på ett föredrag i sr. Madeleine Fredells OP serie, Födda att representera Gud, på spaning efter en teologisk människosyn i vår tid. Den här gången var temat Guds döttrar och söner födda av Guds vilja (scrolla ner för att hitta föredraget). Som alltid med sr, Madeleines föredrag är det faktafyllt och ger åhöraren/läsaren mycket att tänka på. För egen del har jag alltså funderat på Bibelöversättarnas roll och makt. De har valmöjligheter och påverkar genom det hur vi som läsare uppfattar en text. Sr Madeleine diskuterar bl.a. hur man i Bibel 2000 översätter det grekiska ordet exousia vars betydelse enligt sr. Madeleine är auktoritet, fullmakt, myndighet.

Exemplet är hämtar ut Johannes 1:12-13.

”I meningen från Johannesprologen står det i den svenska översättningen att ” … han har givit rätten att bli Guds barn ….” Jag har valt att översätta det med ”makten att bli Guds barn”. Om jag var konsekvent med hur jag behandlar det grekiska ordet exousia borde jag översätta det med ”auktoritet”, ”fullmakt” eller ”myndighet”. Eftersom begreppet handlar om en förmåga som ska påverka omgivning är auktoritet i betydelsen ”få att växa” den bästa översättningen. Ordet ”myndighet” handlar om att vi är ”myndiga” och därmed åtnjuter ett självbestämmande, att vi själva har rätt att tolka tillvaron och ge uttryck för det. ”Fullmakt” visar på att begreppet är något vi får oss givet av en högre instans, vilket också ligger i exousia. I vår mening från Johannesprologen har jag ändå valt att översätta det med ”makt” av rent stilistiska skäl. ”Rätten att bli Guds barn” låter dels alltför svagt, dels kan det leda tanken till att vi får ”rätten” om vi på något sätt visar oss värdiga till det och det är alltid farligt att lämna sådana beslut i människors händer! Det är nämligen väldigt lätt att negera meningen och säga ”du har inte rätt att vara Guds barn”!”

Genom att sina val har översättarna, som jag förstår det , förminskat människans roll jämfört med originaltextens innebörd. Ett val som påverkar läsarens tolkning av den.

Religion är precis som historia, ofta hänger de i hop, viktigt att sätta sig in i för att det förflutna och vår samtid. Men vi måste hela tiden komma ihåg att det inte är objektiva presentationer vi får, vilket exemplet ovan belyser. Gud kan vi ha en relation till, vi ber till hen och uppfattar i bästa fall ett svar, många har behov av att gemensamt uttrycka sin tro. Detta är till stor del det som, vinklat på olika sätt, beskrivs i religionerna. Rleigionen kan vara till hjälp för den enskildes relation till Gud, men kan också vara motsatsen. Den stora faran är när Gud och religionen blandas samman och människor börjar dyrka religionen/samfundet och dess ledare, snarare än Gud. Jag tror att det har varit och är en orsak till konflikter och krig. Men jag har inte glömt en annan stor anledning till krig, längtan efter makt och rikedom. Vilket var en av anledningen till att Martin Luther överlevde och reformationen kunde spridas. Samtidigt visar det att Gud kan förvandla det mindre fullkomliga till något gott, så vi får aldrig tappa hoppet.

Kommentarer inaktiverade för Gud,tro och religion

Filed under Katolska kyrkan, Religion-allmänt, Svenska kyrkan

Därefter hade ängeln inget mer att säga…

På The Modist Bloggist hittar jag en tankeväckande blogg med rubriken The Virgin Mary is Pro-Choice. Där jämförs till att börja med de två möten med Ärkeängeln Gabriel som Lukasevangeliet berättar om. Det första tillfället är när prästen Sakarias får veta att hans hustru Elisabet ska föda en son som ska få namnet Johannes.  Sakarias kommer med invändningar inför detta, vilket inte tas emot väl av Gabriel:

”8 Sakarias sade till ängeln: ”Hur skall jag få visshet om detta? Jag är ju gammal, och min hustru är till åren.” 19 Ängeln svarade honom: ”Jag är Gabriel som står vid Guds tron, och jag är utsänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Men du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag då detta sker, eftersom du inte trodde på mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne.”

En tid därefter blir Gabriel sänd till jorden igen. Den här gången till en ung kvinna vid namn Maria, som också hon får ett meddelande som gör henne förvånad. Hon ska bli havande och formulerar sina tvivel, men på ett lite annat sätt och Gabriel reagerar också annorlunda.

34 Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” 35 Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. 36 Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. 37 Ty ingenting är omöjligt för Gud.” 38 Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.”

Både Sakarias och Maria uttrycker alltså tvivel och kring det resonerar ShieldingC i sin text. Prästen Sakarias förväntas tjäna Gud och när han vill ha bevis för att hustrun ska kunna bli gravid, straffas han med nio månaders stumhet. Maria däremot har ett val, att hon säger ja förutsätter att hon hade kunnat svara nej. Ytterligare en skillnad är att det är Maria, inte ängeln som får sista ordet, vilket ShieldingC påpekar. Ytterligare en skillnad jag ser i attityden hos Sakarias respektive Maria. Sakarias kräver bevis, han mopsar helt enkelt upp sig mot Gabriel, medan Maria ställer en fullt rimlig fråga.

Elisabet och Maria representerar också två grupper av kvinnor som man genom historien sett ner på och betraktat som misslyckade, dvs den ofruktsamma kvinnan och den ogifta tonårsmamma. Trots det väljer Gud ut dem som mödrar till Johannes och Jesus, något som vare sig kyrkliga eller världsliga ledare genom historien verkar ha reflekterat över.

Marias möjlighet att välja mellan att bli gravid eller avstå är inte ett alternativ för katolska kvinnor enligt kyrkans lära. ShieldingC påpekar också att graviditeter inte alltid beskrivs i positiva ordalag i Bibeln:

”We have it on biblical authority that pregnancy is not always a blessing. Cursed be the breasts that suck and the wombs that bear in days of tribulation. Luke said so a few times, and Matthew said so once.”

Sedan följer ett ganska långt och komplicerat resonemang om människovärdet, graviditet och abort, där tyvärr preventivmedel som en möjlighet att undvika oönskade graviditeter saknas. Som så ofta i katolska sammanhang. Men det är alltså de lite ovanliga perspektiven i inledningen av bloggen jag koncentrerat mig på.

 

Kommentarer inaktiverade för Därefter hade ängeln inget mer att säga…

Filed under Religion-allmänt, Religionshistoria

Pride – delta eller inte, valet är fritt

Pride 2017 närmar sig slutet och eftersom vi har turen att leva i en demokrati har var och en kunnat välja att delta eller låta bli. Det bästa vore förstås om det inte behövdes något särskilt särskilt arrangemang för HBTQ-personer, attacken på Prideparaden igår visar att det tyvärr inte är fallet.

För min egen del valde jag, som stolt vän, ut två arrangemang som passade mig. I fredags var jag på en fin och tänkvärd gudstjänst i Stora Synagogan som Iréne Nordegren skrivit om på Katolsk Visions blogg. Jag blev glatt överraskad när rabbinen Ute Steyer påpekade att människan i Talmud beskrivs som ett spektrum mellan man och kvinna. Alltså att könsidentiteten kan variera. Jonas Gardells tal, där han bl.a. sade att det omöjliga är det vi inte vi inte kommit på hur vi ska göra, var hoppingivande.

Nu återstår det jag allra mest ser fram emot, Kärlekens mässa kl. 18 i Storkyrkan, kanske ses vi där i mängden. Det blir säkert fullt till sista plats och kommer att vara en på flera sätt varm tillställning!  Så klä dig i svala kläder, ta med en vattenflaska och kom till denna glädjens och kärlekens sändning ut i vardagen.

Kommentarer inaktiverade för Pride – delta eller inte, valet är fritt

Filed under Religion-allmänt, Samhälle

Kyrkans roll i det goda landet

Människans tillvaro har genom historien ofta varit hård, en kamp för skaffa mat, en kamp mot sjukdomar, olyckor, krig och förtryck. Så är det tyvärr fortfarande på många håll i världen. Vi som bor i Sverige är däremot lyckligt lottade, vi bor i ett jämförelsevis tryggt och rikt land och har det bra. Religionerna, för vår del i första hand kristendomen,  är dock utformade för att möta behoven hos människor som antingen råkat ut för något svårt eller riskerar att drabbas.

Vi har det som sagt bra i Sverige och hur gör samfunden för att anpassa sig till den situationen och alltså vara relevant för människor som är tillfreds med livet? Katolska kyrkan har tidigare satsat på att utmåla Sverige som ett eländigt, ytligt och kallt land. En av de saker som fick mig att slutligen lämna Katolska kyrkan var just det återkommande gnällandet på Sverige, Svenska kyrkan m.m. Jag funderade nyligen på om detta ändrat sig under det senaste året, med tanke på den till synes ökande ekumeniken. Men en blogg på Katolsk Vision skriven av Gert Gelotte upplyste mig om att så uppenbarligen inte är fallet. Han suckar över en predikant som liknade det svenska folket ”vid en stening jord full av tistlar där såningsmannens utsäde inte bär frukt.” Minsann, var hittar predikanten i fråga bättre jordmån, i Polen, Ungern, Filipperna?!!! För att ta tre länder där Katolska kyrkan har starkt inflytande.

Att försöka hitta på elände för att ens traditionella roll ska fungera är knappast en bra väg att gå för ett samfund. I stället måste ledare och medlemmar fråga sig hur kyrkan ska vara meningsfull även för alla människor som faktiskt för tillfället har det riktigt bra. Jag tror att Gud söker människorna och att människorna söker Gud oavsett hur tillvaron ser ut. Kyrkans roll är att underlätta mötet, gör det inte det har den i mina ögon spelat ut sin roll.

Jag upplever det som att Svenska kyrkan har kommit längre än den Katolska i sin utveckling mot en kyrka för samtiden. Inte så konstigt eftersom protestantismen uppstod ur en insikt om behovet av förändring. En utveckling som sedan har fortsatt, inte så att allt är perfekt, men i mina ögon är det gott nog. På Svenska kyrkans webbplats finns mycket att läsa  t.ex. Tankar inför helgen. Prästen Ami Mattson Dahlboms text Idag kommer något du säger att bli oumbärligt för någon annan, talar om tro på ett positivt sätt och visar, vilket är inte minst viktigt, respekt för mottagaren. Jag citerar ett stycke som inte bara handlar om Jesus och dem han valde ut, utan också stämmer bra på väldigt många människor här i landet. Kvalitéer som vi alla, inte minst kyrkorna, bör vårda.

”När Jesus i början av sin verksamhet valde sina medarbetare visste Han att de bara var människor. Ingen av dem hade någon högre utbildning eller speciell erfarenhet. Två av dem gav han smeknamnet ”Åskans söner”. Kanske för att de gjort sig kända för häftigt temperament. Av enkla människor skapade han sitt ”dreamteam”. För det finns inget annat än människor. Inga andra än några som ärligt försöker. Som vill dela sin egen erfarenhet. Som vill hjälpa till så gott de kan.”

1 kommentar

Filed under Religion-allmänt, Samhälle

Filippinska kyrkor öppnas för dem som jagas

Goda nyheter behövs mer än någonsin, inte minst att få läsa om människor som kämpar mot våld och förtryck. UCA News rapporterar att en ekumenisk grupp av biskopar i Filippinerna öppnar sina kyrkor för dem som drabbas av president Dutertes urskiljningslösa våld. Texten är inte så lång, så jag lägger in den i sin helhet. Det är alltså inte alla kyrkliga ledare i Filippinerna som står bakom detta, en del katolska biskopar gör det så vitt jag förstår inte:

An ecumenical bishops’ group in the Philippines announced that member churches will open its doors as sanctuaries for victims of human rights violations.

The prelates made the announcement after Philippine President Rodrigo Duterte urged Congress to extend martial law in Mindanao until December.

The president declared martial law across the southern region of the country on May 23 following a terrorist attack on the city of Marawi.

”The church is always ready to shelter victims of human rights violations,” said Philippine Felixberto Calang of the Philippine Independent Church.

”We never stopped fighting against injustices and violence,” said the Protestant prelate, co-chairman of the Ecumenical Bishops’ Forum.

He said drug-related killings in the country and the declaration of martial law in Mindanao ”promote violence rather than peace.”

Bishop Deogracias Iniguez, retired prelate of Kalookan, said that while some Catholic bishops support martial law ”generally the church stands for the welfare of its flock.”

The prelate admitted that the response of Catholic Church leaders to ”state-sponsored violence” in recent months has been ”slower than what is expected.”

”[It is] not because we are afraid or we are silenced, it is because our church leaders take time to look at every situation closely before passing any judgment,” said Bishop Iniguez.

With just a few days left before Duterte’s State of the Nation Address on July 24, the ecumenical church leaders have voiced their ”dismay” over what they described as the president’s ”unfulfilled promises of peace and order.”

Bishop Calang said the present situation is far from what Duterte promised in his first State of the Nation Address last year.

The prelate said the president’s policies only resulted in the ”persecution of the poor, harassment of human rights defenders, killing of indigenous people, and the militarization of communities.”

Human rights group Karapatan has recorded at least 10 summary executions and 335 illegal arrests since the declaration of martial in Mindanao in May.

Kommentarer inaktiverade för Filippinska kyrkor öppnas för dem som jagas

Filed under Religion-allmänt, Samhälle

Jakten på Gud – skapelseberättelser

I tisdags började serien Morgan Freeman: Jakten på Gud som trots en del snabba klipp och annat som stör lovar gott av det första avsnittet att döma. Det behandlar olika religioners skapelseberättelser och hur de förhåller sig till vetenskapen. Det är intressant att se att dessa har stora likheter, allt börjar med att världen skapas ur kaos, där det går att se likheter med big bang.

Vatten är viktigt i de flesta skapelseberättelser, i programmet beskrivs suggestivt hur den heliga floden Ganges skapas och strömmar från Vishnus tå ner mot jorden och hur guden Shiva hindrar henne från att dränka allt. Det är förstås det gudomliga ursprunget som gör floden helig.

Människans skapelse beskrivs också, i den judiskt-kristna traditionen finns två skapelseberättelser, i den första står bara att Gud skapade man och kvinna till sin avbild. I den andra beskrivs hur Gud skapas av jord och hur sedan kvinnan skapas av mannens revben. Man kan jämföra med t.ex. Mayaindianernas skapelseberättelse där de första människorna skapades av majs.

För att ta ett par exempel på vad som togs upp i programmet. Det som var nytt för mig var framför allt hur pass bra de här skapelseberättelserna faktiskt stämmer med vad vetenskapen kommit fram till när det gäller universums historia. Jag ser fram emot de kommande avsnitten, mycket för det breda perspektivet. Vad vi idag behöver är att bli medvetna om hur mycket vi människor har gemensamt även om vi kommer från olika kulturer och religioner.

Kommentarer inaktiverade för Jakten på Gud – skapelseberättelser

Filed under Religion-allmänt, Religionshistoria

Rädda den religiösa mosaiken i Mellanöstern

Under långa perioder har människor med olika religiös bakgrund levt fredligt tillsammans, ja egentligen var det med kristendomens och islams krav på att alla andra måste underordna sig deras tro, som våldet i religionens namn tog fart. Under lång tid fortsatte samexistensen både i Europa och Mellanöstern vilket jag skrivit om i flera tidigare bloggar bl.a. denna.

Nu blir Europa alltmer religiöst mångfacetterat, medan Mellanöstern utarmas i och med att den allt mer hotfyllda situation för minoritetsgrupperna. The Guardian rapporterar gripande om en av de mest utsatta, yazidierna. Det handlar om de kvinnor och flickor som rövats bort av IS, sålts som slavar och våldtagits. Nour som intervjuas i artikeln såldes sju gånger innan hon blev befriad av en yazidisk man som förklädd till IS-anhängare köpte kvinnor och barn på slavmarknaden för att befria dem.  Allt var givetvis inte över med det, kvinnorna måste accepteras av gruppen igen och få möjlighet att komma över de förskräckliga de varit med om. Men hur skulle det gå till?

Yazidiernas högste andlige ledare Khurto Hajji Ismail kom på att man kunde utveckla ritualerna vid den heliga källan i Lalesh i norra Irak till att inte bara gälla vid födelse, vigsel och död utan också som för helande och rening av dem som rövats bort av IS. Han har lyckats få de flesta yazidier att acceptera det, vilket är viktigt för att inte kvinnorna ska förskjutas och värsta fall mördas av de egna.

Även ärkebiskop Antje Jackelén talade under Almedalsveckan om vikten av att hjälpa de utsatta i Mellanöstern och behålla den religiösa mosaiken. Det behövs ett akut stöd, men också långsiktig hjälp med t.ex. utbildning. Ärkebiskopen säger i filmen också att de kristna ledarna hon mötte på sin resa i bl.a. Egypten betonar vikten av fredlig samexistens mellan olika grupper.

Och visst är det så, vi behöver respektera varandra och inte se andra religioners medlemmar i första hand som mål för vårt eget missionerande. Egentligen finns ju kunskaperna om hur man gör för att få det att fungera hos människorna som flytt, det gäller bara att komma ihåg hur man gjorde. Kanske kan en början vara att sitta ner och försöka minnas hur det var och sedan omvandla det till något som kan fungera nu?

Kommentarer inaktiverade för Rädda den religiösa mosaiken i Mellanöstern

Filed under Religion-allmänt, Religionshistoria

Hur undviker vi att skapa nya fariséer?

För en tid sedan insåg jag under en diskussion att en del katoliker ser Katolska kyrkan som en (av)gud. Detta ständiga hänvisande till, valda delar, av kyrkans tradition, kommentarer som; -Gud nog känner till kyrkans regler när det gäller prästkallelser- blev med ens begripliga. Men absolut inte mer kompatibla med mitt samvete där Gud står över alla mänskliga påfund. Och en religion bara har existensberättigande i den mån den hjälper de troende att komma närmare Gud.

På Patheos förs en besläktad diskussion i bloggen 5 Simple Steps to Creating Pharisees in Your Church. De fem knepen för att skapa nya fariséer är, med mina kommentarer:

1. Håll på traditioner för traditionernas skull. Här är principen att ha traditioner som syns, så att det också är tydligt vilka som får vara med och vilka som är uteslutna ur gemenskapen.

2. Sätt teoretiska kunskaper om Bibeln högre, än att i sitt dagliga liv följa den. Ta valfri teoretisk, gärna mycket akademisk, diskussion om vad t.ex. kärleken till nästan innebär. Jämför med dem som försöker visa kärlek till nästan och inkludera alla i församlingen.

3. Döm efter ytan, ju finare kläder under söndagsmässan desto bättre. Det gäller att visa att man inte bara är kristen, utan framgångsrik. Känd slår allt i vissa kyrkliga sammanhang.

4. Fördöm alla som inte tycker som du. Här är Josh Daffern så träffsäker att jag citerar honom rakt av:

Pharisees need to be culture warriors, ready to defend their rigid view of tradition/scripture and willing to mete out healthy doses of judgement to those who don’t share their values and lifestyle (see Matthew 9:11). Good Pharisees will be careful to avoid anything written by the apostle John (too much ‘love’ nonsense in there). Pharisees are much better suited to the prophetic passages of condemnation in the Old Testament. Who cares if that was primarily meant to the nation of Israel? There’s good hellfire and brimstone in there!

5. Var avvisande mot dem som inte är som du. Dyker det trots allt upp några syndare  ( synonymt med oliktänkande) i församlingen, se till att de vet sin plats. Man kan åstadkomma mycket med en kylig blick, inte ta en utsträckt hand osv.

Nu är det väl få av oss som är helt fria från farisée-drag. Själv läste jag tidigare idag en artikel med efterföljande kommentarer och tänkte att vad alla samfund verkligen behöver är fler normala, sunda människor. Det vill sådana som är som jag…

 

Kommentarer inaktiverade för Hur undviker vi att skapa nya fariséer?

Filed under Religion-allmänt