Etikettarkiv: påsk

Påsken-att våga gå mot strömmen

När det gäller Påsken är vi här och nu på en lång historisk utvecklingslinje och det gäller förstås samma sak för andra högtider. Inga traditioner,eller för den delen religioner, är statiska utan ständigt stadda i förändring. Även om en del människor närmast förtvivlat förnekar detta. Jag har skrivit om en del av de olika delar som smält samman i vår påsk i en tidigare blogg. För den som vill läsa mer om just Skärtorsdagen finns intressant läsning på Nordiska museets webbplats. Man ska då komma ihåg att Nordiska museet täcker tiden från 1600-talet och framåt, grovt räknat.

Men i det här inlägger tänkte jag skriva om Stilla veckan. I Palmsöndagens predikan fick vi (som vanligt) höra om hur Jesus rider in i Jerusalem, väl medveten om att många av dem som nu ropar Hosianna om några dagar ska ropa korsfäst. Sedan fortsatte predikan med frågan om hur det är med oss själva?  Hur långt vågar var och en av oss gå emot strömmen? Var går min gräns för vad jag vågar? Många journalister, politiker och andra måste tyvärr ställa sig den frågan idag, när lögner, ryktesspridning, hat och rena hot är en del av debatten.

De som var drivande när Jesus, på lösa grunder, anklagades och sedan dömdes till döden var de judiska översteprästerna. Romaren Pontius Pilatus hade kunnat ändra världshistorien om han stått på sig och fortsatt hävda att på så här lösa grunder dömer jag ingen. ”Folket” hade också kunnat ändra historien om var och en tagit ansvar, tänkt till och bett Pontius Pilatus frige Jesus.

Bibelns berättelser utmanar oss hela tiden till utveckling, att växa som människor och kristna. I år har min förståelse för betydelsen av att våga gå mot strömmen blivit fördjupad. Men också förståelsen för att det kan ha ett väldigt högt pris och att var och en får göra så gott den kan och vågar. Bättre att man lajkar en kommentar man tycker är bra, än att vara helt tyst.

Jag tänker ofta på de modiga människor som försöker förändra Katolska kyrkan. Den irländske prästen Tony Flannery som bl.a. stått upp för kvinnors rättigheter. På sin blogg publicerar han en artikel han skrivit om hur illa kvinnor behandlats i Katolska kyrkan genom historien. Flannery utmanar ärkebiskopen Diarmaid Martin att under de två sista åren av sin ämbetstid försöka åstadkomma en förändring, vågar Martin det?  Tony Flannery själv har trakasserats på många sätt. För tillfället får man upp en sidan som erbjuder Viagra som första förslag när man googlar på Tony Flannery. En kvalificerad gissning är att det är ”goda” kristna som ligger bakom det försöket till smutskastning.

En annan katolik som drabbats hårt för sitt mod är teologen Tina Beattie. Hon skriver i en artikel i The Guardian om hur hon censurerats för att hon tagit upp frågor som kyrkans syn på preventivmedel och kvinnliga präster. I en diskussion ingår givetvis att man kan bli motsagd, men det är något annat än att trakasseras, hotas och råka ut för ryktesspridning.

Och då står vi där igen, med frågan var står jag? Sprider jag lögner och rykten vidare, i värsta fall medveten om att de är just det? Eller försöker jag gå emot drevet? Om jag ser att någon blir hårt ansatt, håller jag tyst eller stöttar? Blir någon utfryst, står jag vid den personens sida eller vill jag inte lägga mig i?

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Påsken-att våga gå mot strömmen

Under historia, Religion-allmänt

Påsken – livet övervinner döden

Ordet Påsk kan härledas till det judiska Pesach som firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten, det känner många till. Hur är det då med engelskans Easter? Det kommer från  Eostre, gryningens och ljusets gudinna hos germanerna. Eostre tros också ha med fruktbarhet att göra och till hennes följeslagare hör haren och kaninen som är fruktbarhetssymboler. Jag länkar också till den humoristiska och lätt respektlösa, men så vitt jag kan bedöma faktamässigt korrekta, sidan God checker.

För att återgå till allvaret så har den tidiga våren så långt tillbaka vi kan följa människors tro mycket handlat om förhoppningen om och firandet av att vintern är över och att livet återvänder. I det sammanhanget ser jag vår kristna berättelse om hur livet övervinner döden. Så ser också en del av firandet ut, en glädjeyttring över att naturen vaknar igen och våren återvänder. Äggen vi äter är en fruktbarhetssymbol, men frossandet har också att göra med att hönsen började värpa mer igen i början av våren. Som så ofta när det gäller seder och kulter finns det en praktisk anledning till att man gör som man gör i botten.

Men det finns också ett annat mer framträdande stråk i den kristna påsken, att Jesus bokstavligen dog, för att sedan övervinna döden och så småningom ta sin plats hos Fadern. De flesta av oss idag tror ju inte att dödsriket bokstavligen ligger under oss eller himmelriket ovanför, så man talar inte så ofta om nedstigen till dödsriket och uppstigen till himmelriket har jag märkt. När det gäller denna aspekt av påsken är det andra berättelser vi knyter an till. Jag tänker då på den sumeriska gudinnan Inanna som stiger ner till dödsriket och dör för att sedan återuppstå, eller den skandinaviske Oden som hängde sig själv i asken Yggdrasil för att få kunskap och visdom.

Där kommer vi in på ytterligare en aspekt som också finns i den kristna påsken, att fördjupa vår tro och reflektera över hur vi lever. Vi gör det på vårt sätt och enligt vår historia som utvecklats genom seklerna. Men vi gör det inte ensamma utan människor i alla tider har ställt sig samma frågor, firat samma sak men på ett lite annat sätt. För mig känns det tryggt, vi människor är trots allt sanningen på spåren, även om jag vet att andra närmast blir skrämda när de någon gång snuddar vid tanken på att religionerna har något gemensamt.

En annan detalj värd att notera och märkligt ”glömd” är att faktiskt inte alla övergav Jesus vid korset. I t.ex Johannesevangeliet kan vi läsa om kvinnorna som stannade kvar, Christine Schenk skriver om detta på NCR.

Kommentarer inaktiverade för Påsken – livet övervinner döden

Under Religionshistoria