Etikettarkiv: Reformationanen

Martin Luther – kritikern som överlevde

Nu är reformationsåret 2017 i full gång och idag är det reformationsdagen som uppmärksammas i kyrkorna med föredrag, musikgudstjänster mm.

Det kan då vara idé att titta lite närmarepå Martin Luther som satte igång det hela. På Svenska kyrkans hemsida finns en presentation av honom. Luther var inte den första som försökt reformera Katolska kyrkan, katarerna som levde på 1200-talet hade t.ex. gjort ett allvarligt försök, men han var den som överlevde.

Liksom tidigare kritiker av Katolska kyrkan ville Martin Luther reformera kyrkan, inte splittra den. Om ledningen hade visat lite mer lyhördhet inför kraven på att sluta med avlatsbreven hade det kanske inte behövt gå så långt. Martin Luther ansåg inte att man skulle kunna köpa sig fri från sina synder. Han vann inget gehör i detta, säkert till stor del för att ”hans egen ärkebiskop, Albrecht av Mainz, hade kommit överens med påven i Rom om att de två skulle dela på inkomsterna från avlatsbreven.”

Martin Luther presenterade 95 teser som inte passade Påven som reagerade på sedanvanligt katolsk vis, först med förakt sedan med bannlysning.

Det som inte var som vanligt var att Martin Luther låg rätt i tiden. Det fanns en grogrund för hans idéer hos den missnöjda stadsbefolkningen och unga präster som höll med honom och spred idéerna vidare. Detta läser jag i Karen Armstrongs ”Med Gud på vår sida”. Där framgår också att den relativt nya boktryckarkonsten gjorde att Martin Luthers böcker blev tillgängliga för fler. Luther hävdade också den enskildes rätt att läsa Bibeln, att stå ensam med den inför Gud. Det är kan man säga individualismens början. Men inte mer individualistisk än att Anabaptisterna som kan sägas vara föregångare till senare tiders väckelserörelse och gjorde en egen tolkning massakrerades i Münster 1535.

Ytterligare en anledning till att Martin Luther klarade sig var att europeiska furstar Gustav Vasa här i Sverige började störa sig på Katolska kyrkans stora tillgångar, som de själva skulle behöva för egna ändamål. Därför skyddade och stöttade de honom.

Luthers försäkran att vi inte kan prestera något för att Gud ska älska oss mer, utan att det viktiga är att tro känns hoppingivande. Det betyder förstås inte att vi kan slå oss till ro med armarna i kors. Men om jag förstått saken rätt gäller prestationerna snarare att älska medmänniskan än att försöka behaga Gud. Fast å tredje sidan borde kärleken till nästan också vara något att satsa på för den som tror att människan måste förtjäna Guds kärlek

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Martin Luther – kritikern som överlevde

Under Svenska kyrkan