Tag Archives: delfinansierad vård

Sjukvårdsförsäkringar kontra lika dålig vård för alla

Debatten om sjukvårdsförsäkringar har fortsatt på DN:s hemsida och John Lapidus får en del kritik för sin debattartikel där han argumenterar för att privata sjukvårdsförsäkringar bör förbjudas.

Patrik Hesselius analyserar i sin replik frågan om varför människor väljer att betala extra? Svaret blir ofta att väntetiderna är för långa i den offentliga vården. Han ser det inte heller som en bra lösning att alla ska ha det lika dåligt, vilket blir konsekvensen av John Lapidus förslag. Dessutom finns det ju inte en kö som försäkringspatienterna kan köpa sig förbi, det är fråga om olika köer. Hesselius frågar sig om patienterna i de landsting som har kortaste kötiderna av solidaritet ska vänta lika länge som de i de längsta köerna?!

Caj Skoglund påpekar i en replik att de privata sjukvårdsförsäkringarna är begränsade, vissa sjukdomar undantas och de billigare försäkringarna kan kräva remisstvång för att ta ett par exempel. Det här framförallt viktiga invändningar för den som funderar på att teckna en sjukvårdsförsäkring blir min reflektion. Får man verkligen komma till en specialist direkt?Hur lång tid tar det från bedömning till behandling t.ex en operation? Ska man gå via en allmänläkare är tidsvinsten med försäkringen förmodligen borta. Kanske är det i så fall bättre att betala vården helt privat? Dyrt, absolut men det kan kosta ännu mer att vara sjukskriven. Caj Skoglund påpekar också att även den offentliga vården är ojämlik. Kötiderna ser t.ex. olika ut i olika landsting.

Frågan om den allt mer uppdelade vården bör verkligen diskuteras. Vill vi ha ett samhälle där den offentliga vården, i alla fall primärvården, blir allt sämre, medan den som har möjlighet att betala kan köpa sig god vård? Jag tycker inte det, men lösningen som jag ser det är inte att förbjuda den privata vården, som John Lapidus vill utan att göra den överflödig. Men det kräver en väldigt stor ändring av kursen från ansvariga politiker och inledningsvis ökade kostnader för att sedan ge besparingar. Det kräver en långsiktigt planering, har vi några politiker som är villiga att tänka längre än en mandatperiod?

 

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Sjukvårdsförsäkringar kontra lika dålig vård för alla

Filed under Vård och omsorg

Nej John Lapidus, ingen vinner på att stoppa bra vård

Ekonomen John Lapidus uppmärksammar på DN Debatt den ojämlikhet som är på väg att växa fram i den svenska vården. Ett initiativ som är välkommet, även om jag inte alls håller med honom om lösningen på problemet.

Ett allt större antal svenskar tecknar privata sjukvårdsförsäkringar, enligt  Svensk försäkrings sammanställning var det 2014 så många som 622 000 personer. John Lapidus tar i inledningen av artikeln upp ett tungt skäl till att den enskilde eller arbetsgivaren väljer att ta denna extra kostnad trots att man redan betalat för sjukvård via skatten. Man är garanterad behandling inom 14 dagar medan patienten i den offentliga vården ska erbjudas behandlingen inom 187 dagar. Det kan bli en lång sjukskrivning med inkomstbortfall för den enskilde och kostnader för arbetsgivare och samhället som följd. När det gäller äldre patienter är det risk att fördröjningen gör att omvårdnadskostnaderna stiger, i värsta fall permanent.

John Lapidus väljer att enbart belysa problemet från ett annat håll, nämligen att de aktörer som erbjuder privat vård också tar emot landstingspatienter. Vilket bl.a. kan leda till att det finns färre läkartider för landstingspatienterna. Lapidus ser de privata vårdgivarna som roten till det onda (om jag ska spetsa till det lite), utan dem skulle det inte finnas någonstans för försäkringsbolagen att skicka sina patienter. Han lyfter också fram att sjukvårdsförsäkringarna sätter regeln att de som mest behöver vården ska prioriteras ur spel. Han föreslår därför en stopplag för ”gräddfiler” i vården.

Jag anser att problemet är att den offentliga vården är organiserad på ett sätt som gör att den alltför ofta är dålig. Lösningen på det kan inte vara att alla ska ha rätt till lika dålig vård, vilket blir konsekvensen av John Lapidus resonemang. I stället borde den offentliga vården satsa på att vara lika effektiv som den privata, så att patienterna om möjligt inte blir de ”mest sjuka”. Det finns, är jag övertygad om, stora vinster att göra på snabba och kompetenta åtgärder så att sjukdomar och skador inte hinner bli allvarliga. Lösningen skulle, som jag skrivit tidigare, kunna vara att vården organiseras som läkarhus där sköterskor ”sorterar” patienterna till rätt specialist och där så många kringfunktioner, labb, röntgen etc.  som möjligt finns att tillgå. Satsa på färre men lite längre besök så att doktorn verkligen kan få en uppfattning om vad som är fel. Många, korta besök är ett stort slöseri med tid, inte minst med patientens och kostar pengar. Med dessa förändringar kan vi få en bra vård för alla och de privata sjukvårdsförsäkringarna har spelat ut sin roll.

 

 

Kommentarer inaktiverade för Nej John Lapidus, ingen vinner på att stoppa bra vård

Filed under Vård och omsorg

Vård som patienten helt eller delvis måste betala själv ett ökande problem

Statens medicinskt-etiska råd (Smer) har i dagarna kommit med en rapport där man är kritisk till delfinansiering av vården d.v.s. att patienten för en extra avgift kan få t.ex. eget rum på sjukhuset, bättre mat eller en mer avancerad lins vid gråstarrsoperationer. Smer påpekar bl.a. att det är fara för att betalförmåga snarare än vårdbehovet avgör om patienten får en behandling. Risken är också att kvaliteten på den samhällsfinansierade vården sänks. Vad som också framkommer i rapporter är att den vård som erbjuds skiljer sig mellan landstingen. Så även där finns en godtycklighet i systemet.

Ytterligare ett problem som jag kan se och som jag skrivit om tidigare är att man inom vården väntar med att behandla till sjukdomen eller skadan  till den blivit riktigt allvarlig. Låt oss ta ett vanligt problem som åderbråck, där i alla fall Landstinget i Stockholm inte bekostar någon behandling förrän patienten fått en blodpropp eller huden över åderbråcket blivit så dålig att det är risk för bensår. Värkande, svullna ben räcker alltså inte för att få behandling. Förutom lidandet för den enskilde, så blir det ju också dyrare för landstinget med en mer omfattande behandling ofta på en äldre och därmed skörare patient.

De patienter som söker hjälp på Vårdcentralen för problem med åderbråck remitteras till privata vårdgivare som både tar landstingspatienter och privata patienter. Den sammanblandningen ser jag som ytterligare ett etiskt problem. Patienten möts av beskedet att nej det här betalar inte landstinget för, men vi behandlar förstås om du betalar själv.

En liknande sammanblandning mellan privat och offentligt beskriver Smer när det gäller utprovning av hörapparater, där patienter föreslås en dyrare hörapparat än den landstinget står för om de betalar mellanskillnaden själva. Där har det, så vitt jag kunnat läsa mig till, också varit tveksamt om resultatet verkligen blivit bättre med det dyrare alternativet.

Som jag ser det finns flera problem, ett är att landstingen genom att inte behandla tidigt, när det är lättare och mindre kostsamt, får så dålig ekonomi att man frestas att spara genom att lyfta ut mer och mer ur den offentligt finansierade vården. Något som obönhörligen drabbar de mest behövande patienterna, äldre och låginkomsttagare som inte har råd att betala hela eller delar av behandlingen eller hjälpmedlen själva.

Ett annat problem är sammanblandningen mellan privat och offentligt där jag är tveksam till om patienten alltid får de bästa råden. Det ställs väldigt höga krav på den som gör kravspecifikationen för den offentliga vård som utförs av privata aktörer.

Som jag skrivit tidigare tycker jag att vården i huvudsak bör vara offentligt finansierad. Det ska inte vara plånboken som avgör om man får god vård. Det behöver inte bli kostsamt om man arbetar på ett mer långsiktigt sätt med tidiga insatser, specialister i första ledets vård för att förebygga akutbesök och inläggningar och arbetar mer strukturerat. Dagens ofta ineffektiva organisation kan göra projektledaren i mig alldeles matt.

Kommentarer inaktiverade för Vård som patienten helt eller delvis måste betala själv ett ökande problem

Filed under Vård och omsorg